Häl-pytters

Den som Foppa säger, fotdjäveln, verkar få en kompis. Begynnande symptom även på vänster fot. Vad är detta??. Å andra sidan är höger fot lite bättre. Smärtan är diffusare, men har å andra sidan brett ut sig. Ryggläge med fötterna i höglöge är bästa ställningen för närvarande. Fötterna i golvet 10 min sen är det ont. I går kom jag knappt till Systemet. Allvarligt.





Det innebär ett helsike på jobbet eftersom jag har ståbord och ett tangentbord som sitter fast i sladd. Med fötterna på bordet kommer skärmrackarn så lång bort att den blir svår att se. Investerade i nya hälkilar idag. Helt bortkastade pengar. De gör ingen skillnad.

Kanske skulle köpt en havsvik och satt ett litet hus i istället. Blir man less kan man ju dra det till nästa vik. Undrar om paddel ingår?


Får lätt panik att det är fötterna som ska stoppa sommarens aktiviteter. Men å andra sidan så tycks det ju vara en form av semester som jag har rutin på. Inflammation i stora ryggmusklerna, bråckoperation, operation Hallus Valgus, ryggskott, inflammation i slemsäck i foten. Så har de senaste somrarna sett ut, med tillägg att ryggskott har varit två gånger. Jag är förmodligen svensk mästare på uppstartsträning. En jäkel på att råka ut för rackel när jag börjar på närma mig någon form av kontinutet i träning med kvalite. Känns ju lite trist om det är ca två år mellan varje långpass och att man hinner med ca tre kvalitetspass på en säsong.





Men det finns nog en mening, får försöka hitta den i mitt förflutna.





Lyssnar just på Bachman Turner Overdrive. Ingen overdrive att de var förbaskat bra sådär i mitten på 70 talet också!! kanske deras Sledgehammer som träffat mina hälar. Va vet man!





Chrille lunch på måndag blir kanon. Låter som han är lite nyfiken o avis. Det förväntas även besök i Domsjö i helgen. En eller kanske två av gossarna skulle visst titta förbi. Tur vi bor högt. I morrn varnar de för 50 mm regn. Trampe får nog bo i garaget. Måhända får det bli en svett tur på motionscykel på Brux. Cykling verkar funka. Löpningen känns en bit bort för tillfället.

Skratte-verket

Håller med Linnea om att det kanske är ett tålamodstest från Skratteverkets sida. På nåt sätt så finns de ju till för att alla ska ha det bra, när man betalat skatt och gjort rätt för sig. Men om de ändrade inriktning, så att de bara kom med bra och roliga nyheter, som ett Skratteverk ska göra, så skulle ju alla bli mycket gladare. Gladare människor tycker det är roligare att arbeta.

När de arbetar mera så tjänar de mer pengar. Då blir de ännu gladare. Då kan man betala skatt. Sedan så lurar Skratteverket oss så att vi betalar in för mycket, men tror att vi betalat in för lite. Då får vi tillbaka pengar och blir ännu gladare och gör av med mera pengar så att andra tjänar ändå mer pengar och betalar ännu mera skatt som de sen får tillbaka mer av än vad de trott så blir de ännu gladare.

Tror bestämt att Skratteverket ska skriva om sin affärsplan och uppdrag. Jag skulle kunna hjälpa dem, som konsult. Ta bra betalt. Betala skatt. Få tillbaka pengar. Bli ännu gladare. Se det funkar..

I dag fick jag mig i varje fall ett Skratt av verket. Kopierade min kopia på deklarationen och tågade iväg till det nya samhällskontoret med gemensam mottagning för Arbetsförmedling, Skratteverk och Försäkringskassan. Möttes redan utanför dörren av några bemannings/utbildningsföretag, som bjöd på kola. Väl inne i lokalen rusade en värdinna fram till mig och frågade om jag ville ha hjälp. "Skratteverket", sa jag. "Då får du slå dig där borta", några få stolar, ca 6 st, som utgjorde samlingspunkt för alla som inte skulle till arbetsförmedlingen. De sex stolarna var upptagna av nio personer. "Finns nån nummerlapp", undrade jag? "Nä de håller reda på vems tur det är", blev svaret. Intresant tänkte jag. Hur går det till. Två diskar med mottagning fanns. En av dem som satt vid den av diskarna som man kunde se, kände jag. En ungdomskärlek! Hon representerade den myndighet som jag inte skulle träffa. Den andra satt bakom en skärm och kunde inte se besöksstolarna. Men båda myndigheterna tar nu emot varandras besök, så att man inte ska behöva träffa så många människor.

Efter ett tag blev bakomskärmdamen ledig. Reste sig upp gick med sitt ärende till en speciell låda dit ärendet lades för förmodad senare handläggning antar jag. När hon återvänt till sin disk sa hon inte helt oväntat. "Jaha, vems tur är det nu?" Jag hade nog inte tur, för det var en annan som reste sig upp och sa att det var hans tur. Förvisso så satt han där före mig, men jag vet ju inte om han hade tur?

Nu började det på bli kinkigt. Hur vet jag om någon annan har mera tur än jag? Kanske menade hon att det skulle vara tur om jag fick träffa den kvinna som jag kände och inte en okänd kvinna. Medan jag funderade blev det tur vid det bordet. Tur var det nog, för då visade det sig att tre personer följdes med samma ärende. Vilken tur, tänkte jag. Nu blev kön kortare. Nästa tur var det två personer på ett bräde. Har nog tur ändå tänkte jag. Då hördes rösten. "Vem är nästa?"

En äldre dam i en av besöksstolarna tittade på mig och frågade "Är det du?" Men jag var ju jag, så det måste varit hon som de syftade på. Så jag svarade bestämt "Nä!"

Efter 20 min kände jag att det var min tur. Kom till damen bakom skärmen. (Alltså inte hon som jag kände). Frågade om jag hade speciell tur eftersom Skratteverket under 3 av de senaste tio åren inte hittat igen min deklaration fast jag lämnat in den. Undrade om det var den turen de menade när de sa; "vem är på tur"? Jag förklarade att eftersom det inte var så ovanligt att mina deklarationer inte åtrefinns, trots inlämnande i god tid, så hade jag en kopia på alla tre deklarationer som jag lämnade in vid samma tillfälle, som var den 23 april kl 13:02. "Så Ni kan gärna få en kopia med alla bilagor till min deklaration", sa jag. Nu trodde hon nog att jag skulle skälla, så hon sa med allra vänligaste röst. "Men oj så beklagligt att det här ska behöva hända just dig". Jag visste inte hur mycket hon menade med det, dvs att det skulle vara mera beklagligt för mig än för nån annan, eller är det bara jag som testas? Nåväl ingen kommentar annat än. "Jag är rätt van nu!".

"Vi kollar ditt personnummer", sa hon vänligt. "Jaha, här ser jag att din deklaration är preliminärt bedömd den 10 juni, men utskicket gick den 8 juni. Så den finns här". Nu visste jag inte om det var tur utan svarade bara, "Jaha!!". "Du vet de som registrerar har så stora högar, visade (tydligt höjden på högen,) som ska registreras att de har nog inte hunnit med innan påminnelsen gick ut". "Nähä", sa jag. Då behöver du ingen kopia?". "Näe, svarade hon, den finns registrerad 10 juni".

Skratteverket kostnader kunde ha minskats, om de hade sett till att den inlämnade deklarationen hade registrerats i tid, eller att de avvaktat med utskicket av brevet med påminnelse, då hade skatten kunnat sänkas och jag hade fått mer i återbäring.

Skulle vara intressant att se kostnaden för det inträffade. Förmodligen har någon dator programmerats att göra ett automatutskick om min deklaration inte registrerats före 8 juni. Varför just 8 juni, om den nu skulle vara inne 3 maj?? Det innebär att någon lagt ned arbetstid på att fundera över vilket datum påminnelsen ska skickas. Sedan har sannolikt någon annat fått i uppdrag att göra ett program för den rutinen. Någon ytterliggare person har lagt in mina uppgifter i systemet. Den fjärde personen tog nog automatutskriften från skrivaren och la den i ett kuvert. Innan det gjordes hade den femte personen bytt patron i skrivaren, som dessförinnan just servats av person nummer sex, som har serviceavtal på den skrivaren och sannolikt är en extern konsult. Denne service tekniker har en chef, nr 7, som skrivit service avtal på skrivaren med nr 8, på skatteverket. Baserat på förutsättningar från inköpet som gjordes på upphandling av nr 9, från skatteverket. Affären slutfördes av försäljaren på skrivarfirman, nr 10. Levererades av annan service tekniker, nr 11. Transporetades från centrallager av nr 12. Hade dessförinnan gått ut leveransorder från nr 14.

Skrivaren förpackad i kartong, av nr 15, rullades ut till truckföraren, nr 16, som lastade den på bilen. Nu ska vi inte räkna person nr 17-42 som monterat skrivaren och tillverkat delarna från personerna 43- 67 som handlat upp och sålt delarna, eller person 68-118, som tillverkat de olika delarna. De ingår liksom bara i konceptet. Förmodligen är en del av dessa icke svenskar och bidrar till att höja våra importkostnader, utan att ge något arbetstillfälle i Sverige. Vi räknar inte heller de som tillverkat trucken eller lastbilen. Inte heller räknar vi alla de som sysselsatts med tillverkningen av bränsle till de båda fordonen eller de som tillverkat den processutrustning som rafinnerat bränslet, eller de som tillverkat de fartyg som transporterat bränslet till Europa. Inte heller räknas alla de oändligt många ingenjörerna som varit med om att konstruera dessa fordon, tankers eller processutrustning. Eller de försäljare runt om i världen sm haft sitt levebröd att sälja alla ingående detaljer.

När det stackars papperet kommit ut ur skrivaren så kom personen, benämd 4 ovan fram och lade det i ett kuvert, som beställts av någon, levererats av någon annan, tillverkats av ytterliggare någon annan, ur en råvara som till viss del består av trä, kalk, m.m i maskiner som tillverkats av några helt andra som liksom de som huggit trädet och transporterat råvaran inte ägnat en minsta tanke på att deras slit och släp. Arbetsskador, jäkt och stress orsakats av någon inte hunnit registrera mian inlämnade handlingar i tid, innan automatutskicket gick ut. Nr fyra som stoppade det i kuvertet hade nog ingen aning om hur många människor som engagerats för att få detta brev till mig.

inte heller hade hon en tanke på att en ytterliggare person skulle transportera detta till postverket, som i sin tur sorterade det och sedan skickade brevet till Stockholm eller Umeå för att det sedan skulle sorteras en gång till tills dess en brevbärare kunde leverera det i min brevlåda 7 dagar efter att det var utskrivet. den stackar människan hade säkert heller inte en tankr på den långa resa som detta lilla brev skulle ta. Inte heller tänkte hon på den bilfabrik som tillverkat postbilen, eller den färgtillverkare som gjort den gula färgen, eller vad den innehåller, eller kostnader för att serva postbilen och alla de verkstäder och utrustningsom behövs för det.

Jag skulle vilja veta vad det onödiga utskicket egentligen kostade totalt sett. När jag fått veta det vill jag ha den summan av Skratteverket för de 7 år av tio som de inte behövt skicka ut påminnelsen. För då har ju den kostnaden inte funnits eller nyttjats. Å då borde den tillfalla mig.

Dessutom har jag inte räknat kostnaden och alla inblandade personer för att jag skulle kopiera, den kopia som jag redan hade och som de inte behövde.

Funderade en stund på om jag skulle framföra denna argumentation, som med blixtens tiodubbla hastighet passerade min hjärna. Men misstänkte att hon kanske skulle kontrollräkna och komma fram till att det blev ändå dyrare, så jag sa bara kort o gott. "Ja, tack då!!

Vilken jäkla tur att man håller landet rullande. Tänk så många som skulle bli utan arbete om jag inte arbetade och deklarerade och lämnade in min deklaraation i tid. så att den kan tappas bort eller registreras försent. kanske är detta ett beslut som fattats av regeringen för att hålla ned arbetslösheten.

I övrig så är Häl-eländet, ganska oförändrat, men glädjande nog inte sämre. Trampe funkade bra för "Fotdjäveln", som Forsberg skulle sagt.

Fredagsvädret ser lovande ut. 10 grader, 10m/s och regn. HÄÄÄrliga sommar. Men i morrn är det torsdag och inget regn.

Idag blir det ingen bild för att jag tror att det skulle förta denna lilla historia. Nu är det fika. Love jo out där.

Häl-sicke

Idag hade vi riggat för en angenäm dag på jobbet med ett antal företagsbesök och bilåkande. Som vanligt trodde vi att vi skulle hinna mera än vad det faktiskt blev i slutändan.

Hade också räknat med att hinna med ett lugnare löppass efter jobbet. Men kroppen hade visst en annan plan. Efter förmiddagens bilåkande så uppträdde en kraftig smärta i foten, när vi stegade ur bilen för att inta vår lunch. Attans Hälsporre eller stressfraktur!! var första tanken. Den envisa ömheten i foten ville inte heller ge med sig under eftermiddagen, så nån joggingdag blev det inte.

Konsulterade min privata sjukgymnast, så vi kunde eliminera hälsporre och stressfrakturteorierna. Nervirritation är problemet. Nästa problem är var den initieras, men ut kommer det i hälen. Ordination rörelse utan att provocera, stretcha höft muskulaturen och området kring piliformis. Sen får vi se när foten vill vara med på ett löppass igen. Blir kanske trampe ett tag framöver.

Fick brev från Skatteverket idag. De har tappat min deklaration och vill ha en ny. Undrar hur de gör. Detta är 3:e gången på tio år som de tappat bort den. Ganska intressant efter som de tycks ha hittat de två andra som lämnades in samtidigt. Hellan o Helab. Luttrad som jag är har jag en kopia, så jag får kopiera kopian och lämna in den i veckan.

Håller tummarna för snabbt hälåterhämtande och nervirritationsupphörande. Pluggar in diklofenac i kväll så får den lugna både blåsa och ischiasnerv.

Kul! kunde lägga in en bild också. Kunde varit Hellan o jag.

Länge sen nu

Ja tiden går. Upptäckte att det varit tyst på den här sidan ett tag. Ända sen jag började med det nya hormonet, närmare bestämt. Vet inte om det finns något direkt samband. Men hormoner är alltid luriga.

Kroppen behöver nog anpassa sig igen till de nya förutsättningarna. Tog en lätt jogg i Vårby i fredags och fick lov att gå i ett par backar. Det känns som ett nederlag. Fast egentligen borde jag vara nöjd att jag kan springa mera än gå på mina joggrundor. Blev ordentligt trött efter rundan, trots att det inte gick speciellt fort. Sen spelade nog även jobbarveckan in, skulle jag tro.

Lördagen hade de lovat ösregn. Regn blev det, men inget ös, men mycket blåst. Inbillar mig att det var en hormonförvirring, för jag hade ingen gnista och ingen större åstakommation. Vaknade naturligtvis tidigt eftersom jag hade sovmorgon. Men å andra sidan jämnade det ut sig för jag var trött och ur slag hela dan. Har besvärats av mera lock i vänsterörat och tjock bakom näsan, utan att vara förkyld. Har en misstanke om att det kan vara Vårbyspårets bark som irriterar.

Vi for en sväng på loppis. Hittade jättefina efterrättsassietter och dessutom en uppsättning med kompletterande assietter till våra kaffekoppar. Hittade också en lillasyster till en ungsfast form vi har sen tidigare, så nu fick den sällskap i skåpet.
Helen fick göra lite skåpstädning.

Passade mellan regndropparna på att förbereda kompletterande blomuppställningsarrangemang som Hellan beställt.

Söndag morgon sovmorgon. Då ringer en av Umeåbröderna si sådär 7:15!!! "Hej, känner du igen mig" frågade han. Såg mest ut som min Ericson P1a, tyckte jag när jag tittade på den pratande lådan. Jag undrade varför han ringde så tidigt? "Tidigt?, svarade han. Jag var uppe klockan 3 o kokade kaffe". Ja det är klart med den tideräkningen så skulle jag inte anse det tidigt att ringa till någon vid 12 draget mitt på dagen, dvs 4,5 timmar efter uppvaknandet.

Söndag förmiddag var vädret helt charmant. Närmade sig 20 graders sträcket och svag vind. På med lubbarskorna, böxer o linne. Blev en bra tur. Ute drygt en timme och det kändes riktigt bra. Tempot var förståss lungt. Kollosalt trött blev jag efteråt och hade svårt att hålla upp ögonen. Helt perfekt springväder blev det. Efter ca 30 min började de fläkta, efter 50 min gick solen i moln. Efter hemkomst, stretching o dusch, var det lite matdags. Då hade tempen gått ned till 14 grader och det blåste. Blev lunch inne.

I går kväll var vi till södra granen, som bjöd in oss på kaffe. Med massor av dopp och tårta på det. De introducerades i Öviksspelet och jag förlorade.

Hormonbehandlingen har även en tendens att öka kulans storlek. Har på drygt 3 månader gått upp ca 5 kg, men är ändå sugen på nåt tuggbart, mest hela tiden. Undrar hur det sett ut om jag inte tränat?

Den nygamla cykeln får lite nya delar. Nu har den 21 växlar. Växel 14 och 21 sjunger lite men borde gå att justera. Nya bromsklossar fram o bak och ny bromsvajer bak samt en ny plingeling på styret. Nu börjar det svåra. Svårt 1. Helen vet inte vilken sadel hon vill ha. Svårt 2. Vilka skärmar vill hon ha? Svårt 3. Törs hon entra veliocipeden?

Igår hade vi kaj/skatkamp på gården. Kajorna hade drällt en unge i jordgubbslandet. Skatorna såg ett mattillfälle. Det slutade med att alla ortens kajor och skator radade upp sig i två olika läger på hustaken. Hur det gick sen? Det vet vi inte. I morse var inga birdies kvar. Men en sak vet vi i alla fall. Sommaren är här. Idag var det +8 grader, ösregn och blåsigt.

Efter regn kommer sol och mera regn

Gårdagens grå regnväder byttes mot en solig torsdag. Men redan på lördag lovar de kräkregn här. Dessutom i kombination med Nordliga vindar.

Gårdagens löparinsats placerade mig bland de 100 i alla fall. Plats 99! Inte överens med funktionärerna om tiden. Officiell tid blev 21.00, men när jag passerade mållinjen hade klockan inte kommit längre än 21.54. Jag fick 12 sek sämre tid än den som var ca 20 m före. Skit detsamma. Har lite känning i mina knän, hoppas att det ger sig.

Sov naturligtvis inte hela natten. Upp 2 ggr. Ingen diklofenac. I dag började dag 1 med Bicalutamiden. Nu är det bara 179 dagar kvar.

Den nygamla cykeln fick 7 nya växlar till i kväll. Nu har den 21, nästan i varje fall, några hoppar. Bromsarna blir nästa utmaning.

På lördag åker Jeppe med blomma och svärföräldrar och hälsar på mr Simmons. Ni vet han med tungan som heter som en skola och fornby. Gene alltså. Kizzaren. De spelar i Stockholm på Stadion. Jag fick erbjudande att följa med, men tackade nej. Säkert många som tycker jag är korkad, men jag känner att jobbet tär på krafterna, så jag prioriterar en lugn helg med förhoppningsvis en del vila. Hoppas att det blir en bra konsert.

I morgon kommer studenterna ut och ockuperar stadens gator.

Nu siktar jag mot sängen. Vi hörs.

En natt utan att vakna

Sov hela natten utan att behöva besöka toaletten. Tabletterna var förstås orsaken. I natt tänker jag prova enbart med alvedon. Mystiskt att vallningarna har tilltagit trots att depån av hormoner borde vara avtagande.

I morrn börjar nästa hormonbehandling med antiandrogenet, Bicalutamid. Tycker att det är ett härligt klingande ord. Behandlingen är sex månader, med en tablett per dag. Då väntar säkert nya reaktioner i kroppen. Den stackars kroppen kan inte ha det lätt. Så fort den ställt in sig i ett läge så kommer det nya förutsättningar. Hoppas att den sköter sig bra, utan att protestera alltför mycket.

I övrigt bjöd dagen på regn och regn och ca 10 plusgrader. Trampe fick därför en vilodag.

I kväll var det Johan Bergströms Minneslopp, den femte Hägglundsjoggen. Gråkallt och +11 grader. Dålig rytm i löpningen och för lite syre från lungorna gav en något sämre tid än förra veckan. Kan ha berott på att första km gick snabbare och de få muskler som finns kvar desperat ropade på mera syre som de stackars utarmade blodomloppet inte lyckades pressa ut. Tror att första km gick på 4:51, sen gick det utför, trots att banan är flack. Benen blev lite stumma o vaderna protesterar lite efter loppet.

Trots allt så får jag vara nöjd. Förmodar att jag vann klassen herrar som behandlas för Prostatacancer. Jag har ju i alla fall genomfört alla loppen löpandes hela vägen. Joggen har varit ett bra mål för mig att kämpa på med träningen fast det går tungt. Nu gäller det att snabbt hitta ett nyt mål, för att motivera mig när det tar emot.

Nästa mål blir sängen. Natti

Oväntat besök

I går kväll kom oväntat besök. Tur att vi hade Gevalia hemma. Jeppe o Sara mellanlandade på sin till Sundsvall. De stannade till i morse, men jag pep i väg med Trampe kl 06:00 så hann bara träffa dom igår.

Motvinden är pålitlig. Infinner sig alltid. Oavsett om jag cyklar till eller från jobbet. Speciellt kul eftersom syresättningen i musklerna inte är med vid ansträngning. Har gjort några löppass också o det kan tidvis vara fantastiskt lite ben som vill va med. Körde styrka i morse bröst o rygg. Det gick förvånansvärt bra.

Jobbarveckan 2 har börjat. Känner mig fortfarande trött och tar ut inarbetad tid, så att dagarna blir kortare. Behöver ofta en power nap när jag kommer hem. Har kört med diclofenac i två nätter nu, så dröm föråden borde snart vara tömda, men jag sover i alla fall hela natten utan att beöka herr wc. Testar nog en natt till innan jag gör uppehåll igen. Känner mig lite håglös och saknar gnista. Men det är väl troligen medicineringen som spelar in. På torsdag börjar jag en sex månaders kur med hormoner i tablettform. Antiandrogener. Finns väl risk att det kan stöta till nya biverkningar då. Depåhormonet finns ju fortfarande kvar och avklingar långsamt. Hur lång avklingningstiden är kan ingen svara på. Men det visar sig nog. Livet är fyllt med överraskningar.

I går var det Chrillelunch. Alltid lika skoj att träffa honom och utbyta livserfarenheter.

Har börjat byta lite grejer på den ärvda cykeln. Nu finns det tre växlar på framdrevet och en frambroms som ser ut att kunna fungera.

I morrn hotas det med regn och temperatur runt 12 grader. Härliga sommar. Håller som bäst att fundera när jag ska ta semester. Prognos är att jag börjar i mitten på v 28 till mitt i v 32.

Vi höres!

Helgrapport

Himlars vad dagarna rusar iväg. Nu är det snart måndag igen.

Fredagens blåsväder innebar att det blev bil istället för cykel till jobbet. Här blåste det så att delar av trädgårdsmöblerna ommöblerades. Duken med vackra blomman på, förvandlades under natten till ett segel, å den forna vackra krukan hade spridit ut sig över större delen av trädäcket. Även krukan har nu flyttat till vattenkokar/orm/kruk himlen.

I övrigt så har helgen ägnats åt upptorkning av vattenkokarläckaget, så spisen har fått stå mitt på golvet.

Några joggingturer har det också blivit. Antar att mitt låga blodvärde också är en bidragande orsak till stoppen i uppförbackarna. De stackars benmusklerna får väl inget syre och säger därför: Ingen kamp -här är det kramp.

Både lördag och söndag har varit slappar dagar. Sovit länge. I går var vi och köpte några blommor som så småningom ska få plats i krukor som förhoppningsvis inte ska segla iväg. Dessförinann var vi till Classes o köpte en ny vattenkokare. På stan var det fest. Bland annat kom drygt 100 motorcyklar o invaderade torget. Det bjöds också på kaffe o bakelse på stående fot. Men några korta löpartights med telefon o pappersficka med blixtlås, tycks i alla fall ännu inte vara designade.

Sen besökte vi för första gången Lidl. Måste säga att det är en tråkig butik, men klart prisvärd vad gäller grönsaker. Gurka för 9.90 /kg. Att jämföra med Coops 49.90!! Tomater för 9.90/kg. Att jämföra med Cops 54:90. Även sallad, potatis, broccoli, mango och annat grönt var otroligt prisvärt.

I morse fick potatisarna komma ner i trädgårdslandet, så nu är det fritt fram för dem att växa. Blev sedan en tung löptur, speciellt i uppförbackarna. Känns lite trist när jag vet att det går att springa fortare uppför, men kroppen vill inte.

Ny vecka. Jobbarvecka 2. Ska anstränga mig att se till att det inte blir för mycket arbete. Ska detta vara hållbart gäller det nog att ta en lugn start. Förhoppningsvis lunch med Chrille i morrn.

Jeppe o sara lämnar i morgon Norbotten för att komma söderut. Det har föutspåtts en kort mellan landning och sakdump i Domsjö innan färden går vidare mot S-vall.

I dag flaggades det friskt. Förmodligen för att vi har bröllopsdag. Dessutom har jag namnsdag, men det har ingen upptäckt ännu.

På återhörande.

Farväl vattenkokaren

Sommarnatten bjöd på regn. Morgontemp +10. Som tur var så hade regnet upphört tills dess jag o Trampe satte iväg mot Brux. Efter avslutat morgonpass tog en ny arbetsdag över. Ett antal möten och påbörjande av en mindre utredning samt planering för ett möte nästa vecka var i stort sett kontentan av arbetsdagen. Mycket handlar om Skärgårdsutveckling och Skärgårdsprojektet.

Inhandlade idag nya växelmekanismer till den nyärvda cykeln. Planen var att de skulle monteras i kväll. Men vår trogne vän Vattenkokaren hade andra planer. Efter många års trogen tjänst så hade den börjat läka ut sitt vatten. Troligen en genomföring av plast som fått nog. Vid närmare efterforskning visade det sig att den sannolikt stått och småpyst vatten en längre tid. Listig som den var så hade den gömt det under ett pannunderlägg och skickat det vidare, med tyngdlagens hjälp, bakom skåpen för att vattnet senare skulle kunna rinna fram bakom spisen eller via rörgenomföringen i väggen och ut genom blindbotten. Stora torkar apparaten vidtogs därför och spisen bor nu mitt på golvet.

Lämpligt med inspektion av krypgrundet för att undersöka om det hade läkt så att isoleringen blivit blöt. Dessbättre ser det inte så ut. Kör på torkning i morgon i alla fall så borde det vara ok. När jag ändå var på besök hos djuren i torpargrundet så blev det vittjning och omladdning av råttfällorna. Två relativt färska möss har nu gjort vattenkokaren sällskap till mus o vattenhimlen. Nya hyresgäster i form av getingar fick även sitt hem förpassat till soptunnan.

Provade en natt utan diclofenac. Två uppstigningar blev resultatet. Gör ett försök till i natt så får vi se hur det tar sig.

En av mina trogna träningskamrater kommr att finnas vid min sida i morgonbitti vid cyklingen till jobbet. Motvinden. Den härliga nordvästen skulle bestå ytterliggare några dagar.

So lång - så läng.

Jobbar o joggardag

Då var den andra dagen avklarad på jobbet. Det framstår allt med tydligt att det kommr att finnas obegränsat med arbetsuppgifter framöver. Så nu börjar prio och prio-prio och prio 1.

Annars började denna sommardag med +1,8 grader. Cykeln lastades på vita blixten som åkte till bildoktorn. Det blev byte av damasker, spolarpump och bultar till ett bromsok. Landade under 2 800:- med material o arbete.

Avverkade lite mera av epostlådan. Hann med ett par möten och inbokning av ytterliggare ett par. Började med att ta fram underlag för en skrivelse avseende ett delprojekt i Skärgårdsprojektet. Hann även med ett snabbt besök på det gamla jobbet. Kul att träffa några av de tidigare kollegorna.

Slutade vid halv tre draget. Hojjade iväg o hämtade vita blixten. Hem o skruvade fast hasplåten (Som heter så, fast den är av plast. Hasplasten låter lite fåningt kanske).

I kväll var dags för ytterliggare ett försök på Hägglundsjoggen. Hade tur att hamna i en klunga, då går det alltid lättare en liten bit. Schabblade som vanligt med klockan, men tiden blev 20.44 på 4.1 km. Snitt 5.05 min/km. Jo jag tackar. Plats 96.

Efter hemkomsten vankades det nykokt rabarberkräm. Man äter så att man nästan storknar. I går var det mackor med kaviar o gräslök. Tydliga tecken visar att Sommaren är här. (Bland annat morgontemperaturen).

Kul att Umespelet kunde göra succe ända i Piteå.

I övrigt så är jag lite mera trött. Är helt klart en omställning att skynda sig att äta frukost och ta hänsyn till ett antal tider som ska passas. Har kört med diclofenac i några nätter. Vilket renderar i att skjortan är blöt av svett pga alla drömmar. I natt var det mördarkvinnan som följdes av ett oändligt lopp på en 200 m helt rund bana i ett rasande tempo.

Låååång helg o jobbstart

Hej allesamman. Bloggen har varit tyst o vilande ett tag. Med mig har det varit tvärt om. Ska försöka att ge en kortfattad resume vad som hänt sen i onsdags. Det är så länge sedan att den var i förra månaden.

Onsdag kväll: Jeppe o Sara anländer från Luleå, efter att Sara skrivit tenta hela dagen. Som lök på moset blev resultatet godkänt. Grattis Sara!!

Torsdag förmiddag: Packning av den blå bilen i regnet. Alla fyra stuvade vi in oss och åkte till Sundsvall. Jeppe var chaufför. Vid tvåtiden bromsade limosinen in utanför Hotell Knaust. Vi stegade in i receptionen. Rum 348 var bokat för herrn o frun. Tjusigt nyinrett rum. Toalettfönstret bestod av en gammal trappgrind med glasmosaikmönster i form av 2 vackra damer. I sovrummet stod en flaska champange, godisask och ett fruktfat, samt ett kort med önskan om trevlig vistelse undertecknat av Jon och Maria tillsammans med Jesper och Sara. Tack snälla. Det var en verklig överraskning.

Eftermiddagen gav en kortare vandring i några av stadens butiker samt inköp av fika, med räkmacka till hustrun. Jon som begett sig till Stockholm för examination, meddelade att han får göra om resan till höst. Tråkigt besked, men nu gäller det att ta nya tag.

Efter en stunds vila i sköna sängen blev vi hämtade av en svart limo för att få avnjuta en god middag hos yngste sonens svärföräldrar. Champange o grillat o läcker efterrätt.

Fredag morgon: Packning av Linneas present o avresa mot Västerås. Vi stoppade till hos mellansonen och dumpade systerpresenten. Sen äntligen till Linnea. Jon hade tagit sig från Stockholm o Maria var på väg från Gbg, med ett tåg som saknade lok. Daniel o Linda skulle ta en joggningtur på Björnön och jag hakade på. Jeppe o Sara blev hundvakter.

Daniel o Linda hade biljetter till en föreställning med en svensk komiker. När vi övriga kom tillbaka till Linnea så anlände även Maria. Överhungriga beställdes pizza och rullar i långa banor. När Daniel o Linda hade avverkat föreställningen så slöt de upp och vi utvecklade Umespelet till ett lagspel för 10 personer. Mycket noterbart är att detta var första gången i världshistorien som vi var samlade alla 10 i klanen Berglund. Helt otroligt. Dessutom var ju förståss Andie, Singha och Sabrina med, varav två är bra på att väcka uppmärksamhet. Hoppas verkligen att det inte är för långt borta innan vi alla kan träffas igen.

Linneas lördagskalas kröp allt närmare på, nu när lördagen infann sig. Alla hjälptes åt med möblering, dukning, tårtbakning, smörgåstårtgarnering, kaffekokning, handling, pristävlingsanordnade, sakbärande, pyntning, cykelhämtande, transportlogistikandem, välkomstdrinksblandande, m.m. Det fanns gott om uppgifter till alla och på nåt konstigt sätt var vi klara med familjefirandet, champangen och cykelpresentationen precis när första gästerna anlände. Sedan anlände de i en lång rad. Kvällen blev mycket trevlig och lång. Daniels tävlingsupplägg var totalt briljant. Dessutom arrangerat så att Linnea kom i det vinnande laget. Undrar hur han fick till den koden. Linnea blev mycket glad över sin nya fina vita/svarta cykel. Snabbt visade det sig att kvällen blev alldeles för kort. Vi fick ta till en del av nästa dag. Sisådär 12 timmar efter att vi påbörjade kalasandet så var det slut, alltså fram mot 3 tiden. Snabbt rafsade vi ihop grovstädning och plockade ihop borden o stolar.

Söndag morgon, några timmar efter festens slut, påbörjades hembärningen av alla attiraljer som inte blivit uppätna eller uppdruckna. Förvånasvärt pigga städare tog tag i lokalen. Fort var de gjort. Jon o Maria kom förbi innan tåget avgick till Norrland. Övriga gjorde ett besök på gamla mässingsbruket i Skultuna. Efter hemkomst företog Jesper o Sara en kortare joggingtur och jag hakade på igen. Kvällen avslutades med en omgång Umespelet.

Måndagen var en transportdag. Vi lämnade Västerås och det välfirade födelsedagsbarnet och drog norrut. Vid tretiden landade vi i Domsjö. Linneas gamla cykel fick återvända till Domsjö. Kanske kan bli en mammacykel efter viss upprustning. Luleborna entrade röda rubinen och drog mot Luleå. De var hemma vid halvtiotiden efter en dryg sitta i bilen dag. Själv företog jag mig en jobbig jogg med stegringslopp efter att vi inhandlat mat och fyllt på våra föråd.

Tisdagen kom och innehöll en helt ny månad. Juni är här och sommaren prunkar. Termometern visade + 5 i morse. Vantar på. Cykel till Bruks. Träning. Cykel till jobbet. Duschning. Entre på jobbet efter tre månader. Varm välkomnande av mina arbetskamrater, kramar handslag ryggdunkar och många leenden. Välkomnandet värmde verkligen. Fick även telefonsamtal som välkomnade mig till jobbet. Det känns mycket bra att ha så många vänner som bryr sig.

Har bestämt mig för en lugn start och försöka landa försiktigt. Planerar att ta ut lite av min innestående ledighet. I dag åkte jag hem vid tvådraget. Njöt i solen en stund. Kammade sedan gräset med gräsklipparen.

Laddar nu för morgondagen och vita blixtens besök hos bildoktorn. Knäna är lite ömma.

Provtagningsdag

I dag var jag på sjukhuset för kontroll av ämnesomsättningen. Tyreoidea prover togs. Jag undrar hur de har ställt med ordningen. Enligt uppgift ska jag finnas uppsatt på en lista och kallas för kontroll var 6:e månad, eller var 4:e om resultaten är avvikande. Nu var de väldigt låga vid provtagning i april. Beskedet från läkaren var att jag kommer att kallas. Redan nu blev jag kallad. Inte hade gått fyra månader i min kalender i alla fall. Hur som haver lämnade jag ett rör, men någon ytterliggare kontroll var inte uppsatt på bevakning. Suck! Om detta är en rutin som är svår att få att fungera, hur kan de då operera?

Nog om det. Var bara upp en gång i natt o det berodde på att jag var tätt i näsan. Nattens dröm bestod av att försöka baka en kaka med någon speciell fyllning i. Det lyckades inte på hela natten.

Förresten glömde jag att säga att på min senaste jogg i Vårbyskogen fick jag ett oväntat sällskap. När jag kom runt en kurva stod en älg i diket vid spåret. Stick härifrån, försökte jag. Icke. Den stod kvar o stirrade på mig. N u var det bara 30 m kvar. Vad gör djuret? Kliver upp på spåret.!! Tänker den komma mot mig eller månne utgöra hare? Har den kalvar i närheten? Är den ensam? Nästan läskigare än huggormarna. Det är många farrliga djur i vår skog. Snart kommer myggen också. Dessbättre vänder nu älgen. Hon travar framför mig på spåret i ca 50 m innan hon hastigt viker in i skogen och det knakar o brakar. Jag passerar förbi och andas ut och in.

Körde lite intervaller fram och tillbaka, vilket innebar att jag kom att passera området ytterliggare en gång. Vet inte om det var fel på mina öron, men jag tyckte fortfarande att det knakade i skogen, så jag vände på klackarna och travade hemåt.

Gräsmattan fick sig en omgång idag. Otroligt vad gräset har växt på en vecka. Såg också att blåbärsblommorna börjat knyta sig. Inte på gräsmattan alltså utan i skogen. Ni vet den där med alla farliga djuren. Ibland möter man vargar också. En del kallar dem gråhundar.

I övrigt har eftermiddagen ägnats åt packning inför vår lilla utflykt. Jeppe o Sara är på väg från Lule. I morrn åker vi vidare till Vås. Jon från svall är i Vås. Har slutexamination i morgon i Sholm, så vi håller alla tummar.

Passade på i kylan att dra en repa på Hägglundsjoggen. Säkert bland de bästa i klassen utan testosteron. Något lite bättre tid än förra gången, kapade ytterliggare 15 sek och definitivt en bättre placering, nr 75, men det var bara 86 herrar som startade. Kmtid på 5.10 om jag räknat rätt. Tomas Kapell vann på nytt personligt rekord. Många vågade nog inte trotsa kylan och de regntunga skyarna.

På återhörande.

Trötter dagen

Segt idag. Sov hyfsat. Upp 1 ggr. Annorlunda drömmar inatt.

Undrar hur det går för katten Singha? När den klättrade i träd så hade den så svårt att hoppa mellan olika träd, så den konverterade sig till en liten apa istället. Nattens stora äventyr var annars en flygresa med några från jobbet. Vi var redo. Piloten kom. Det var Hockey-Kent Forsberg!! Kunde vi lita på det? "Brukar gå bra. Bara lite bökigt när vi ska landa", blev svaret. Flygturen, var den nu gick, förflög perfekt. Dags för landning. Det hoppade och skumpade. Plötsligt for jag upp och ner. I nästa ögonblick trycktes mitt ansikte mot ryggstödet och dynan. Sedan virvlade det till alldeles förskräckligt och jag befann mig på utsidan av flygplanet. Sen var vi på marken. Verkade som att vi landat på en hötrafikerad motorväg. Det var fullt med bilar överallt. "Lite hoppigt, annars gick det ju bra det här", var pilotens kommentar.

Skulle varit intressant att ha haft en kamera och studerat mina rörelser, eller om de bara var inne i huvudet.

Morgonen började med + 6 grader, nordvästlig vind, lätt regn. Fegade ur och Trampe fick vara hemma. Den vita tog mig till Brux. Tungt pass var det. Ingen gnista. Fick i alla fall duscha. Känns skönt att inte behöva ta hänsyn till alla markeringarna för strålningen, de är borta sen en dryg vecka.

Uträttade några ärenden. Apoteken börjar bli mia nya hatobjekt. Skulle nog vara bra om personalen la på en charmoffensiv. Tycker att sortiment av icke receptbelagt minskat. Ärendet var att hämta ut den medicin som blev fel vid senaste förskrivningen, då 60 tabletter skulle räcka 180 dagar, med en tablett om dagen. Nya receptet hade kommit. Det var fortfarande samma förpackning med 30 tab, men nu var det tre förpackningar per uttag. Då går ju räkneövningen ihop. Fick lite hicka eftersom jag vid förra tillfället fick betala för motsvarande förpackning, eftersom denna inte ingick i högkostnadskyddet. Men idag ingick den. Det var ju i och för sig bra. Men borde den då ha ingått även förra gången??

Försökte få receptarien att förklara hur det kan komma sig att det är skillnader på olika apotek och om medicinen ingår i högkostnadsskyddet eller ej. Inte för att jag kände mig speciellt korkad eller inte heller ovanligt intelegent idag, men jag begrep inte hennes förklaring. Kardemummasumman var att det nu var väldigt rörigt och det gällde olika bestämmelser för varje månad vilka mediciner som omfattas av högkostnadsskyddet och att de bara fick sälja det billigaste. Även om detta inte omfattas av läkemedelsförsäkringen. Kanske man borde börja kränga piller på nätet.

Hann sedan med lite inköp av kost o vitamin tillskott. Liksom några högkaloriöl och en vinflaska till vinlotteriet. Snabbis på jobbetför att knappa in semester den 31/5 som eg är första arbetsdag efter sjukskrivningen. Men datorn hade tydligen semester fortfarande så det blev inget uträttat.

Passerade färgbutiken o skulle klämma en 5:a lacknafta. Ser man på finns nu bara i 3:or, men priset är det samma. Sen köpte jag en vecka telia mobil surf, så att den lilla datorn får följa med på Västeråsutflukten. Åkte hem åt lunch.

Jätte trött. Eftermiddagslur. Regnet föll ned där ute, nordvästen håller i sig. temperaturen +8. Blev en promenad efter middagen.

Dagens överraskning var ett mail från en av mina medbröder i Umeå. Jättekul att ha kontakt med några. Den fina gemenskapen som var i Umeå är faktiskt en saknad.

Nu väntar kvällsfika. Sen väntar nattens drömmar.

Drömmar, Bildoktor och deponianläggningen

En natt med diclofenac blir på sätt och vis mycket intressant. Måste finnas ett samband med diclofenac och drömmandet. Var uppe två gånger, men med mindre trängningar, startproblem och sveda. Men sjöblöt i svett av att ha hamnat i någon form av mystisk sekt.

De behärskade ett samhälle jag aldrig tidigare besökt. Helen och jag blev på något sätt ditförda. Vi huserades i en äldre byggnad med massor av människor i små rum. På något sätt var vi utvalda. Försökte hitta vägar därifrån. Fick tips om att ta hissen till 7:an. Hissen gick inte uppåt utan genom ett rör längs marken. På 7;an blev vi utkastade i ett torftigt landskap. Omgiven av många konstiga individer, fast ingen tycktes se oss eller höra oss. Vi kunde inte få någon kontakt med någon. På något sätt tog vi oss tillbaka till byn. Drogs till huset där vi varit inhysta. Tydligen var någon dem på spåren. Huset var helt tömt. Inte en människa eller pryl kvar. Vi gick in i det som varit ett kök. Där fanns en kökslucka. Jag stampade på den och frågade om något fanns där nere. Luckan öppnades och vi drogs snabbt ned. Där fanns Daniel omgiven av ett gäng konstiga figurer som mest påminde om Gollubfigurer. De var hans vänner. De hade tagit jordkällaren under huset som sitt högkvarter. Sekten skulle aldrig komma på ideen att söka dem där i deras gamla högkvarter. Listigt som vanligt av Daniel. Han och hans vänner var nu vårt enda hopp att komma ifrån sekten. Vi fick ett nummer som vi skulle använda. 442 tror jag att det var.

Vi tog oss ut. Hittade någon form av buss utan fönster som kunde ha någon anknytning till 442. Resan var obehaglig på alla sätt. Många från sekten var där. Oklart om de hade blivit utvalda och ditplockade eller om de ingick i ledarskapet. Helt plötsligt fick vi lov att stiga av. Inte en syn av 442. Vi frågade försiktigt om någon visste något om 442. Vi hänvisades till bussen igen. Nu var vi bara några få kvar ombord. Plötsligt stannade bussen och Sektledaren kom fram och undrade om det var vi som var på väg till 442? Vet inte om jag svarade, men vi blev förda till ett litet hus. Sektledarens kvinna var en mystisk mörk dam med ett förvridet ansikte med stora utstående tänder och en bred nos. Ansiktet liknade ett hästhuvud. Plötsligt tog sektledaren tag i kvinnan och stängde in henne i en liten brunblommig låda som stod tiillsammans med ett stort antal liknande lådor. Lådan tejpades igen, men det var en form av lucka där mannen stoppade in handen. Sedan hade han diverse besvärjelser för sig och kom fram och frågade om vi ville lämna området. Vi tackade givetvis ja till detta. Men då ville han att vi skulle smaka något som han tillrett och hade i sina händer. Smakade vi inte så skulle vi inte få lämna området. Givetvis blev vi misstänksamma men såg inget annat val än att smaka. Ingen av oss hade smakat nåt liknande tidigare. Inte var det speciellt gott heller.

Mannen stoppade det vi skulle äta i våra munnar. Sen gick han till lådan och stoppade in handen i luckan igen. Ut tog han åtta stycken små varelser som hans kvinna fött i lådan. Jag började nu på att ana att det vi ätit var en bit av kvinnan som han nyss stängt in i lådan. Kändes oroväckande. När han så plockat ut alla åtta varelserna ur lådan kom en vacker ljushårig kvinna iklädd en vacker blå klänning glidande ut ur lådan. Tackade för sig och gick sin väg. Ingen gjorde något för att hindra att hon gick.

Jag vände mig mot Helen för att höra om vi också skulle försöka gå. Då förstog jag att sektledaren hade lagt beslag på henne. När hon vände sig emot mig så hade hon fått lådkvinnans hästansikte. Min kommentar blev. "Tror nog att vi blir kvar här en tid och du bör tänka dig för innan du ser dig i spegeln.

Sen ringde väckarklockan idogt. Undrar om jag ska ta en tablett ikväll. Nu har jag slut på de svagare. De som nu ligger och väntar är dubbelt så starka. Visst funkar kisseriet bättre med tabletterna, men frågan är om nätterna är lugnare med eller utan tabletter.

Om någon vill ge sig på en drömtydning så är jag tacksam. Något avsnitt till memoaren till mina Samlevande (Alldeles rätt Jon) blev det inte idag, eftersom dagen varit full med drömanalyserande.

När jag återgått till mitt vanliga fysiska liv och ätit frukost, så åkte jag till bildoktorn. Får komma dit nästa onsdag. Han räknar med att det tar ca 1,5 tim per sida att byta damasker. Sen var det ju lite annat småkrafs också så det torde väl närma sig 4,5 - 5 tusen, är jag rädd.

Efter bildoktorn åkte jag hem o lastade den blå bilen full med ris, säckar, spillolja, gamla burkar etc och åkte till deponin. Otroligt mycket folk på en måndag förmiddag. Fyrdubbla led vid containrarna. Har folk inget annat att göra än att slänga grejor?

Hade nu skapat lite plats hemma så jag åkte på Beijers o köpte 30 st marksten 35 x 35 cm. Så småningom ska de läggas längs garageväggen.

Rensade häcken. Käkade lite lunch. Solen gick i moln. Helen kom hem från frissan. Vackrare än någonsin.

Grunnar på att hyra en skylift för att attakera vindskivorna. Det kostar en tusing per dag. Men det kan det vara värt, i stället för att ramla ner från stegen. Ett kruks är hur jag ska komma in på tomten. Grunnar på några olika vägar, men samtliga medför avverkning och uppfyllande av körramp. Får nog åka o titta på måtten på liften innan jag bestämmer mig.

Bestämde mig istället för att genomförq en kortare jogg, men med lite högre fart. Syftet var att rensa hjärnan. På väg mot spåret ropade en liten flicka på dagis; "Hej!!! Varför springer du?" Bra fråga. Jag hade inget vettigt svar just då.

Ja nu laddar jag för en ny spännande natt. I morgon väljer jag nog ett styrkepass och besök på apoteket för att se om det har blivit rätt om mitt nya hormon.

Många val

Har kört utan tabletter några dagar, men tycker att jag får en viss återgång i symptomen. Intensivare trängningar och tendens till lätt svidning och ömhet. Blir nog en diklofenac omgång i kväll.

Appropå att leva i nuet så funderar jag på hur långt nuet är. Är det slut nu och det är ett nytt nu. Eller när man springer och första km är pest. Är hela passet då i nuet eller bara första km. Jag blir lite brydd.

Kul med input från syster. Märks att våra gener är lika. Öppenspisen ligger faktiskt i nästa episod. Sen blir det nog köksluckan, stora lastbilen och flytten till Torggränd. Kom gärna med mera inputs. Överväger dock att inte lägga manuset i bloggen utan det får nog bli en separat fil. Gäller bara att få tid att teckna ned alla fragment som finns huller om buller i det lilla huvudet. En form av mmoarer kanske kan vara roligt för nästa generation och att ni får en bredare bakgrund om livet före detta. Har ofta funderat på hur far och mor hade det under sin uppväxt. Det är ju bara små fragment som jag vet. Förhållandet torde vara detsama för mina efterlevande. För de var ju inte heller med i tidernas begynnelse.

I dag gjorde jag flera val. Började med att vända trädgårdslandet klart. Det kan vara ett riktigt ryggknäckar uppdrag, men gick bra denna gång. Sen blev valet tvätt av den vita som blivit ordentligt skitig efter sin underredsbehandling. Då dök det upp ett måste till. Har fått besvärliga fläckar på lackens horisontella ytor. Troligen dammet från rengöringen i komb med lite fukt och stark sol. Det blir till att välja en rubbingdag framöver, men först ska den få nya damasker. Sen fick jag fullt sjå med att byta alla slangkopplingar till vattenslangen. De hade tydligen bestämt sig för att de gjort sitt. Lyckas inte få den närmast kranen tät, så det blir nog att skaffa nya grejor. Sedan fick även den blå en välbehövlig tvätt, sedan kröp den in i garaget för att inte bli dammig eller nerregnad.

Gjorde även ett jogg val. Vädret var sisådär. Regnet hängde i luften o temp var på 13 grader, lite blåsigt. Hade tumme med väderguden. När jag lullade iväg var det + 16, mulet ingen vind. Efter 10 min kom två regndroppar på ögonen. Men mer blev det inte på mig. Däremot var jag nog regnet i ryggen, för asfalten blev allt blötare och hemmavid hade det regnat i princip hela tiden jag var ute. Tur att jag sprang då, så att jag slapp regnet. Joggen blev en Norrvåge runda.

I morgon kommer jag att välja att åka med den vita till bildoktorn, så får vi höra när han har tid och vilken prislapp det blir.

Ovanligt kort inlägg måste jag säga. Diclo-gonatt till er alla.

Framgång- Motgång, Intensiv lättja

Mycke är det nu, fast det inte borde vara det. Hann faktiskt inte skriva igår, så det får väl bli ett långt inlägg idag istället. Men räds inte. Det finns tydligen dom som sparar allt det goda och läser inläggen veckovis, men ändå står ut till slutet. Det är berömvärt. Å man vet ju aldrig, det kan ju finnas nåt intressant mitt i ordbajset.

Börjar med hälsorapport. Två nätter utan inslag av piller. Ena natten upp 3 ggr, nästa 1 ggr. Hoppas att trenden håller i sig. Morgonen innebär en mystisk trötthet. Känns som jag skulle kunna fortsätta att sova åtskilliga timmar till. Då jag vet emellertid att dagen blir både förkortad och förstörd. Så är nämligen fallet om bingen inkräktar för länge på morgonen. Så det finns ingen annan utväg än att zombien tar sig upp. Vanligen så brukar zombien vakna till efter en god och näringsrik frukost i lugn och ro.

Gårdagen innebar underredsbehandling av den vite. Kollade även upp om det var el- eller vattenstopp på den icke fungerande vindrute och lyktspolaren. I det trånga mototutrymmet har Volvos konstruktörer haft en formidable formsvacka. I varje fall då det gäller placeringen av spolarpumpen. Eller så är dessa konstruktörer anatomiskt uformade på annat sätt än vanliga månniskor, Förmodligen har de armar som är 3 cm i diameter, utrustade med ca 1,5 m långa underarmar som är flerledade och vridbara i 180 grader, dessutom med två händer på varje arm och ögon på fingertopparna. Nå väl ström hade den rackarn, så det är pumpen som är död. Dessutom visade det sig att det kvinnliga attributet, som Helen kallar det, dam asken (eg ett ord) till drivknuten på höger sida var lika dålig som på vänster. Så bildoktorn får mer göra. Motgång med damask. Framgång att få byta båda. Motgång med spolarpumphaveri. Framgång med att hitta felet.

Var inte nöjd med bromsen vä bak, så jag planerade riva den igen för att se till att klossarna verkligen låg på plats. Borde vara enkelt eftersom jag hade lös alltihopa för två dagar sedan. Slarvigt nonchalant så ser jag inte till att få rätt grep på den ena bulten, utan slinter. Å så blev den rund. Klantig motgång. Framgång var att stoppskruven som inte ville lossna för två dagar sedan, nu gick lätt som en plätt.

Monterade resterande sommardäck. Pumpade upp bromstrycket. Provkörde, provbromsade. Å ser man på , fyra svarta sträcki blev det. Den vite ser cool ut med de breda sulorna. Nästa vecka blir det att beställa tid hos bildoktorn.

Sammantaget var projektet en bra framgång. Nyservade bromsar. Mkt stor framgång. Ingen alarmerande rost. Jättestor Framgång. Felsökning som genom snabbt åtgärdande sparar 6 000:- (Drivknutarna kostar närmare 3 000:- styck o jag bedömmer att de klarat sig). Underredsbehandlingen blev mycket bra. Mycket skit fick jag i ögon, näsa och hår. Men nu är den vite svart under. Vädret var helt perfekt för skitgörat. Nu är det varje fall klart för denna gången.

Lite skavanker på kompressor, slagar o anslutningar innebär att jag får lite underhållsarbete framgent.

Belöningen efter detta projekt blev en löprunda. Ännu ett trendbrott. Antidopingen har konsekvent tagit på krafterna o det har blivit att längre tidsåtgång för de olika löprundorna. Trendrottet innebar att jag kapade nära 2,5 minuter, jämfört med senaste gången på min 9,5 km runda. Hoppas trenden sitter i.

I går kväll fick vi besök av västra grannen som var bestört över att ha fått betala 860:- för byte av bromsvätska på Volvo. Jag letade fram min faktura från december, när Volvo hade en kampanj på byte av bromsvätska. Då fick jag ett kraftigt rabatterat pris på 1 090:-. Så jag tyckte han kunde vara glad som inte fick ett kampanjpris!!

För några veckor sedan introducerades Umespelet för västra grannen. Han tyckte nu att de var dags för revanch. Så vi tog en ny omgång. Denna gång var vi brutalare. Hellan vann, jag blev tvåa. Efter denna framgång introduceade vi Dot. Ännu en ny bekantskap för omgivningen. Resultatet blev det samma. Hellan avgjorde i sista omgången. Vi kryddade kvällen med lite Whiskey och grannarna gick hem vid 23:00 tiden. Då hade temperaturen sjunkigt till overkliga + 7 grader. Brrrr.

Lördagen inleddes med sedvanlig Zombievakning. Lång frukost. Tog fram grepen och vände halva trädgårdslandet. Sedan lunch och en stadsutflykt. Först Classes, där jag hittade det jag behövde. Sen tyckte jag att vi skulle gå på Cubus, men Hellan ville hellre prova sko. Vi svängde ändå in på Cubus. Å ser man på. Ny jacka och tröja för sammanlagt 178:-. Rabatt på 370:-. Inte illa. Snubblande nära ett par shorts med 100:- rabatt på Stadium, men det blev istället ett hälsokostbutiksbesök innan Hellan föreslog att vi skulle titta in på Dressman. Där fick jag ett par skönare shorts som försenad födelsedags present av Hustrun.

Innan vi lämnade stan blev det gofika på Reuterdahls. Blåbärsruta med vanilj och Björnakaka. MMMMums.

Eftersom Helens fötter inte fått några skor, så gjorde vi en provtur med de nya däcken till Arnäs Köpcentrum o Skokanonen. På vägen dit kom en ettrig Peugot cabriolet med äldre herre och hetsade. Vita blixten visade att gammal är äldst och Peugoten la sig stilla bakom och ville inte utmana igen.

På Skokanonen provades ca 30 talet skor innan de bästa paret var utsett. Som belöning fick Helen en tidig morsdagspresent i form av nya skor. Hann även med ett besök på ÖoB. En spegelfärgad (så stod det på förpackningen) pedalhink till toan och en ny matta blev det. Sen åkte vi mot Domsjö. Beställde den berömda Enter koteen på Stjärnan. Åkte hem och hörde Sverige förlora på straffar, och avnjöt middagen med ett glas vin och blev proppmätta.

Därefter visade Hellan återigen sin Storhet i Umespelet och tog en seger. Just nu softar vi inför morgondagen.

Inspirerad av Jons otroliga klokhet, så ska jag då välja vad jag ska göra. Det är en bra metod att inte plågas av sina måsten. Får jag välja så kan det bli biltvätt, vända trädgårdslandet klart o en jogging runda. Vi får se vad valet kan bli.

Appropå att leva i nuet så har jag några bra tips.

Om man är ute och det börjar regna. Då gäller det verkligen att förstå att man är i nuet. Inte lönt att kura ihop och försöka undvika regnet. Då är man ju inte i nuet. Bejaka regnet sträck på er håll ut armarna och upplev regnet. Vanligen blir regnet då så överrumplat av ert detta beteende så att det upphör, eller åtminstone avtar.

Ett annat förslag på att vara i nuet är om man inte kan somna. Då gäller det att leva i nuet och bestämma sig för att vara helt klarvaken! Detta visar sig oftast vara helt omöjligt och nuet bestämmer sig då för att somna. Å då är det bara att hänga på.

Funderar även på att välja ett påbörjande av memoarer. Just nu verkar det hur opoppis som helst. Alla kända och okända skriver sina memoarer. Men bara jag kan skriva mina. Tror att början kan bli nåt i stil med:....

"Den allra första verkliga försommardagen i maj 1952, närmare bestämt den 11:e. En dag med strålande sol och en efterlängtad värme som fick min storasyster ta på sig sin fina kjol och knästrumporna och promenera tillsammans med med vår far till BB. Där fanns den rynkiga lillebroren och även den lyckliga modern som väntat i nästan åtta år på sitt andra barn.

Själv har jag inget minne av denna upplevelse. Men i efterhand har det berättats för mig att vårvärmen spelade min storasyster ett spratt. Den luriga vårvärmen orsakade en väldans förkylning. Därmed besannades ordspråket, "Den som är fin får lida pin"" .

Nu återstår det bara resten så är memoaren klar. Är det något speciellt ni vill ha med så är jag öppen för förslag och tänker själv välja om innehållet är ett måste.

Slut på värme dagen

En natt utan tabletter innebar 4 uppstigningar. Trodde faktiskt att jag skulle kunna trappa ned. Gör nog ett försök till i natt utan tabletter så får vi se hur det går.

Ännu en dag med varmt och skönt väder, men nu hotar meteorologerna med att det är på sluttampen. Hoppas bara att det finns lite sommar kvar framgent. Det är lätt att vara positiv när vädret är så positivt.

Gårdagens placering i loppet blev 96. Hade i varj fall 12 herrar bakom mig. Samtliga dessa hade testosteron. Tiden låg på 5 sek bättre än mitt mål, så under gällande förutsättningar får jag lov att vara nöjder. Km tiden hamnade runt 5:14.

Dagen började med en cykeltur till Brux och ett lättare pass. Fast före det blev det några hopsa steg. Min cykeljacka var spårlöst försvunnen!! Vet att Hellan brukar låna den för sina promenader: Sökte på alla upptänkliga och nedtänkliga ställen där den kunde tänkas hamnat. Men den var helt osynlig. Tog springarjackan och cyklade iväg.

Väl hemkommen efter träning och genomförd cykling med springjacka så hade Hellan vaknat. Hon hittade inte heller jackan, men vi var överens om att hon hade den senast. Ännu mera spännande. Var kan den tagit vägen??

Gick ut och hissade upp snöbollen på höger sida. Gjorde rent hjulhuset hö bak. Sen lunchade vi. Åkte till återvinningen med stort antal påsar. Sen föreslog Helen att vi skulle till Brux. Hon gick in o efter några minuter kom hon ut med cykeljackan under armen!!! Den hade sovit på Brux, sen hon var där igår. Mysteriet med den försvunna cykeljackan, som Hellan för övrigt använder som promenadjacka, var slutligen löst.

I glädjeruset över den återfunna cykel/promenadjackan så åkte vi till Prylmannen. Ett kringresande sällskap som kränger alla möjliga varor från hundgodis till verktyg, ritblock, kläder, köksateraljer och allt annat onödigt krafs. De huserade fyra dagar på Folkets Park. Efter moget övervägande sparade jag 3 000:-på besöket. Ett mycket väl passande Gortex Mc ställ inkl handskar. Skulle få det för 2 700, fast det kostade ca 3400:-. Men eftersom jag behöver nya drivknutsdamasker till den vite, så blev det inget ställ i stället. Handlade lite annat småkrafs. Fruktknivar, stämjärn, stålborstar, 3 st t- shirtar, fotvrickningsbandage, 2 st rivjärn och lite annat för 300:- Hellan köpte en röd jacka, så nu kunde hon åka hem med två jackor.

Hem igen och fixade bakbromsarna, sedan rengöring av resten av höger sida. Middag och skulle bara smörja upp bromsarna fram på hö sida. Trodde jag ja. Visade sig att skivan saknade stopp skruv, båda klossarna satt fast i oket. Fjädrarna på baksidan var helt förstenade och nedre glid styrpinnen rörde sig inte en mm. Men å andra sidan såg skivan bra ut och det var heller inget fel på beläggen. Efter mkt rostolja, bromrengöring, hamrande, borstande, skruvande, rekande, bändande, slagande och koparpastande så blev de som nya. I morrn återstår underredsbehandling och en omgörning av vä bak, innan det blir bromtest, Spännande. Förresten så var drivknutsdamasken på höger sida lika trasig som den på vänster, så det blir dubbelsidigt byte. Hoppas att drivknutarna inte tagit skada. De kostar 2 500:- st!!

Mitt i röran attakerade två försäkringsbolag och ackorderade om mina försäkringar. Det hela slutade med att det bolag som jag haft i flera år gav en "trogen kund rabatt" och några ytterliggare förmåner, så jag blev kvar som kund.

Nu är det kväller och snart en ny spännande dag med nya överraskningar. Hoppas att ni är rädda om varandra där ute och glada att dagns måsten går att hantera fast det finns roligare saker att göra.

Blir lite less på allt prat i media om prinsessan som ska gifta sig och att det är två läger i samhället avseende vem som ska föra henne till altaret. Illa att så många bryr sig i en sådan sak. Tyder på att det är allt för många, som har för allt för lite att göra. De kunde istället ägna sin energi åt att rengöra o tvätta mina vindskivor, så blev det nåt vettigt gjort i alla fall, tycker jag.

Att hinna o inte hinna

Sov oväntat bra på alvedon. Var bara uppe en gång i natt. Hoppas att det är en trend som håller i sig.

I övrigt började förmiddagen med materiella trassel. Tänkte försöka byta bromsskivor bak, eftersom de är på sluttampen. Gick bet redan på stoppskruven. Vare sig rostlösare-super, kacka med hammarn eller värme bet på den rackarn. Det enda som gav med sig var att jag drog sönder nyckeln, men det var ju bättre än att skruven havererat. Skrinlade därefter skivbytet. Får nog leja bort det senare. Var ett pyssel att få klossarna på plats då det inte går att vika undan oket tillräckligt, om man inte vill demontera handbromsen, å det ville jag inte.

Övergick sedan till dynggörat, med underredsbehandling. Började med hålrummen. Blev ganska snart tätt i sprutmunstycket, så det blev ett evigt rengörande. Sen var jag smart och kopplade in även det andra uttagen på kompressorn, så att jag kunde köra med två sprutor samtidigt. Dels oljesprutan och dels Carlofon. Det började med att Oljesprutan blåste en oring, så då blev det bara en funktion. Efter ett tag gick kompressorn väldigt intensivt. När jag undersökte så blåste den för fullt. Slangen hade legat mot motorn, å så var den slangen slut. Kändes som att jag var lätt motarbetad. Tog däeför några hopsa steg. Funkade i varje fall bra med pensel o underreds massa. Fram vid lunchtid så var den upphissade sidan klar. Fick torka till sig under lunchpausen. Därefter kom sommarsulorna fram. Först fick de naturligvis en omgång fälgrent och vaxning. Sedan monterades 16 tummarna på vänster sida. Hjulen gick i alla fall att snurra, de ser riktigt feta ut.

Nästa dagens måste var gräsmattan. Otroligt vad gräset växt. Skön promenad med brummaskinen i solsken o 22 grader.
DB ringde o ville ha argumentationhjälp för nekad tjänstledighet för studier. Skickade en länk, där han kanske kan fråga sig fram. Hoppas det löser sig.

Efter gräsningen så blev det lite hopplock och middag, sen lite buskrensning och så Hägglundsjoggen. På årsbästa, med ca 20 sek. + 22 vid starten, varmt. Tempot fortfarande makligt, med om jag räknat rätt så blev det ca 5:15. Därefter hem o duscha, pratade med försäkringsförsäljare och sedan åkte vi o handlade.

Planen för i morgon är en Bruxträning och påbörjandet av sida 2 på vita blixten. Verkar nästan som att det är ett måste.

Tack för senaste kommentarerna. På återhörande.

Det kommer nog måsten

Testade en natt utan diclofenac. Blev återigen hattigare sömn. Men fortfarande mycket drömmar.
Hade ställt väckarn i morse. Vaknade dock en halvtimme före. Skulle hälsa på jobbet vid halv tio, men hade planerat ett lättare Brux pass först. Funkade hyfsat bra. Chansade på trampe, trots att det lovat skurrisk. Klarade mig tack vare regnbyxorna i ryggan.

Träffade många glada kamrater på jobbet. Det visade sig att det gått troll i flera av våra projekt. Olika anledningar finns till detta, men ingen bra tendens att de drar ut på tiden. Nu är det ju inte vi som är ansvariga i alla delar, med det vore roligare om rätt pusselbitar ramlade ned i rätt ording och åt rätt håll. Några arbetskamrater har gått i pension. En hade blivit sjuk. Den stundande omorganisationen lämnar många frågetecken. Det finns nog frågor att bita tag i vid mitt återinträde i tjänst. Min nuvarande plan är att försöka börja med lite kortare dagar och kortare veckor för att inte chocka kroppen. Misstänker att jobbet kommer med en del måsten besked.

Blev kar på jobbet tills dess att matklockan ringde. Temperaturen hade stigit till +22. Trampade hem i shorts o tshirt. Helt fantastiskt njutbart.

Avnjöt en god lunch i solskenet. Sen tog jag mig an vita blixtens rengörnings och bromsprojekt. Vänster bak var ännu skitigare och lerigare än framdelen som jag avverkade igår. Fixade fästet till stänkskyddet. kommer förmodligen inte att hålla eftersom det lossnat en plast bit. Bromsarna bak var en annorlunda typ. Lite knixigt att få loss klossarna. Dessutom var de inte alls i speciellt bra skick. Lurigt att pressa in kolven eftersom den skulle gängas in. Lyckades i alla fall. Snabbtur till Söderströms för inköp av nya klossar. Vid hemkomsten studerade jag mera noggrannt bromsskivan. Den har nog sett sina bästa dar. Får jag lös bultarna så blir ny tur till Söderströms i morgon och ytterliggare en 1 000 lapp. Börjar på att bli ett måste att försöka få den startklar. Just nu är det mer än 2/3 kvar. Känns inte helt roligt.

Efter middagen tog grannen och jag en cykeltur förbi villorna i Nyänget och rundan mot Paddalskurvorna och vidare ut mot Bäck och mot Sörgårds hållet. Blev en tur på över en timme. Kul och avkopplande. det blir nog flera turer.

Väl hemkommen höll nästa granne på att försöka lasta av en nyinköpt moped till sonen. Såg lite osäkert ut, så jag hjälpte till att backa upp automaten mot slänten, så det skulle gå lättare att rulla av moppen. Samlade därmed på mig ytterliggare ett antal stora Tack som kan vara bra att ha i framtiden.

Vita blixten blir nog ett måste i morgon. Måste även hitta något med mera positiv energi.

I dag hade förresten två av mina söner och jag själv namsdag. Grattis till oss allihopa och många tack till er som kom ihåg oss.

Förresten så har uttern 495 nu försvunnit från Allevägen till någon ny husse. Tyvärr blev det ingen affär för min bekante från Ume. Hoppas han hittar en annan bättre jolle.

Mera gjort - utan måsten

Just nu grunnar jag på hur jag framgent ska kunna behålla den harmoni som jag känner för tillfället. Eftersom jag levt med mig själv ganska många år, så vet jag att det inte behövs mycket för att harmonin ska förändras till ett kaosliknande tillstånd.

Av den anledningen försöker jag just nu njuta av varje stund när harmonin infinner sig. Sen ska jag försöka memorera den känslan så att den går att ta fram när disharmonin tar över. Grunnar på att sinnesstämningen just nu beror på att jag under ett flertal veckor levt i en rätt så kravlös tillvaro utan en massa måsten och där många olika faktorer givit nya värderingar. Jag faschineras över att jag trots att jag vet att det finns en massa måsten, ändå kan ta dagen med sån ro. Det underbara vädret är förståss ytterliggare en bidragande orsak till det hela.

Alltså det finns ju en massa saker som i vanliga fall skulle klassas som måsten. Vita blixten har inga sommardäck. Den är dessutom i stort behov av en ordentlig underredstvätt och underredsbehandling, samt översyn av bromsar och behöver byta en yttre drivknutsdamask samt få en ny spolarmotor.

Därtill kommer tvättning av vissa delar av huset med tillhörande bättringsmålning. Vindskivorna med 8 m nockhöjd är definitivt något som borde åtgärdas. Gräsmattan har börjat växa. Buskarna behöver en tillklippning. Den blå bilen borde avfettas och vaxas. Garagestädningen. Uppriktningen av friggeboden så att dörren går att öppna.

Träningen som är nödvändig för min rehab får inte försakas. En massa människor som jag borde träffa, m.m,m.m, dvs det...är några saker som egentligen är måsten.

Efter att ha sovit bra med bara två uppstigningar och en massa drömmande så vaknade 9,5 timmar efter nedläggning. Borde ha inneburit panik och att jag inte skulle hinna ens med något enda måste idag.

Började med en god frukost. Uppmärksammade ett ovanligt ljud ute på gatan. Vad skådar mitt bättre öga? jo, en stor traktorgrävare som grävde upp den asfalt som lades dit i oktober. Kanske nån som ville ha ny asfalt, tänkte jag. Vid närmare eftertanke så uppstod det, på traktorgrävarens nuvarande plats, två större hål i gatan för några veckor sedan. Undrar hur man gör när man gräver bort ett hål? Hur gör ni när ni ska skära bort hålet i osten?

Kikade ett moment på grävaren när jag hämtade tidningen. Imponerande hur de kan gräva runt brunnarna genom att vrida skopan. Skulle vara kul att ha en sån traktorgrävare och gräva runda gropar, tänkte jag. Insåg att jag inte skulle få nåt erbjudande om att prova att köra grävaren, så jag tog tidningen och gick in och avnjöt min goda näringsriktiga frukost.

Vädret var varm och skönt om än med något hotande regn. Tänkte jag skulle prova att stryka på vägen som jag diskade igår. Ser man på hittade både fungerande färg o pensel. Lagom stor yta att pensla och inte så mycket klivande heller. Precis när jag var klar hörde jag sopbilen en komma. Anade ett problem då gatan utanför oss numera bestod av ett stort hål och en traktorgrävare. Gjorde dagens goda gärning. Tog min och grannens tunnor och satte upp dem på andra sidan gatan, så att sophämtaren inte skulle behöva köra genom vägarbetets traktorhinder. Sopköraren blev så glad att han vevade ned rutan och lämnade tusen tack. Kanonbra, nu har jag flera som jag kan använda. (Tack alltså).

Nu hade gropen blivit betydligt djupare och det stod åtminstone tre ringar uppe på vägen. Ringarna hade glidit isär och därmed hade underminering uppstått. Nu började det regna.

Shittans. Hade bestämt lunch med Chrille på Salt o peppar kl 11:30. Planen var att hojja dit med Trampe. Ringde Ch och bad honom plocka upp mig. Traskade ned till Domsjövägen. Beundrade vädret som inte var blött. Ch kom glidande i sin röda pärla. När vi parkerade utanför mathaket, så kom en f.d. jobbarkompis ut genom dörren. Kul att träffa henne. Hon var vackert trind om magen och planerade ledighet om ett par veckor. Kul o grattis.

Blev en lång lunch. Många tankar oh ideer utväxlades. Verkligen roligt att återuppta Chrilleluncherna. Efter matintaget var solen strålande så jag tog en promenad hem i det vackra vädret. Jag var helt upprymd av lunchdaten och vädret o vips så var jag hemma.

Hellan kom precis hem från en promenad i det vackra vädret. Jag omfördelade fordonen så att ingen skulle bli instängd. Drog ut stora domkraften o hissade upp vita blixten. Mkt skit var det i hjulhuset. Dessbättre inte så mycket rost. Men klart nödvändigt behov med en översyn av rostskyddet. Hittade dock en trasig drivknutdamask. Det blir nog ett besök hos bildoktorn för åtgärd. När den ändå hängde i luften så gjorde jag ett försök med att demontera bromsoket och besikta klossarna. De var bättre än väntat så det blev en rengöring, som var synnerligen nödvändig, och motion av prunch och glidstänger. Hopskruvning. Pallade sedan upp blixten mha däck från gamla 142:an. Hellan åkte iväg på träning.

Hade tänkt mig en form av jogg. Avslutade därför dagens bilunderhåll o på med smärtingskorna. Drygt 20 grader varmt. Tänkte lite uppvärming och några stegringslopp. Blev 2,5 km uppvärming. Tendensen med +30-35 sek per km håller i sig. Avslutade med 4 stegringslopp a 50 sek med 70 sek vila o sedan lätt jogg hem. Kollade sedan 2,5 km tiden. Kände mig genast 22 år yngre. I juni 1988 hade jag samma tid som idag!!!

Hemma väntade sparrissoppa och kycklinggratäng. Helt otroligt att kl 18:00 ta av sig skjortan och gå ut på altanen och avnjuta middagen i en behaglig sol. Kan det bli bättre? Förmodligen inte.

Kl 19:00 var det fortfarande behagligt varmt. Istället för att hämta bocken bakom garageväggen, från förmiddagens målningm, så kom oljefärgen fram och jag strök de tidigare tvättade takfotsbrädorna, samt samtliga knutar, dörromfattningar och fönsteromfattningar på garaget. Fortfarande förundrad över hur roligt det var. Detta brukar annars också vara ett måste. Nu var det kul och skönt. Ingen klivning och kortbyxor på. Kan det bli bättre? Förmodligen inte.

Nu gäller det att denna positiva känsla får hålla i sig. Om jag sover hyfsat i natt och vädret är gynsamt i morgon bitti så blir det trampe till Brux i morgon bitti och sedan fika på jobbet vid 9:30. Skulle vädret vara mindre gynsamt så får det bli den blå limosinen. Sen får vi se om det blir att ta itu med några måsten.

Förundras över att dagens projekt inte kändes som några måsten. Tror att jag använder några av sopkörarens tack och riktar dem till dagens goda fe som gav mig en sån bra dag.