Blåsdagen

Har man inte göra så skaffar man sig. I går kväll när jag skulle gå till sängs slog tanken mig angående lyset på bilen. När jag hämtade kära hustrun från jobbet så knäppte jag på positionsljusen i stället för halvljuset. När vi kom hem hade jag lite brådis in eftersom jag hade en överraskning till kära hustrun.

Mina positionsljus släcks inte automatiskt när man stannar bilen, inte ens om man har bråttom in. Den tanken kom alltså i mitt huvud precis när jag la det på kudden. Fick ta på mig och gå ut för att kontrollera. Mycket riktigt. Lysknappen i läge on, men inget ljus kvar. Det hade gått. Batteriet var så slut att centrallåset inte fungerade. Låste upp dörren. Släckte det släckta ljuset. Drog i huvspaken för att genast påbörja laddningen av batteriet. Kopplade på impulsladdaren för den borde kunna gå under natten. Dessutom är den så nätt att huven går att stänga. Sagt och gjort. Kopplade på.

Ett knäppande ljud med ca 3 sekunder intervaller!! Mystiskt? Kan man verkligen höra pulserna från laddaren??? Verkar otroligt. Det har jag aldrig varit med om. Tog bort laddaren och det blev tyst. Kopplade på och tickandet återkom. Mystiskt-mystiskt. Tickandet till tog i styrka. Så småningom hördes även ett svagt hest gnällande ljud i samma rytm.

Då ramlade en polett ned på mitt huvud!. Larmet!! Eftersom jag låste upp med nyckel så avaktiverades inte larmet. Å eftersom batteriet var så tomt att jag inte kunde öppna med tryckaren så insåg jag att det skulle bli en orolig natt för omgivningen om laddaren fick sitta kvar. Kopplade loss.

Otroligt klantigt att inte släcka lyset. Jag tillämpade därför Pippi principen -när det materiella krånglar. Då är det inte lönt att bli arg, för det begriper inte det materiella o då blir man ännu mer fbd. Så istället kan man ta några hoppsa steg och klarna hjärnan. Sagt och gjort.

I detta fall fick nu kroppen i stället gå och sova på saken. Skulle ju ändå upp kl 05:00 eftersom Hellan skulle till jobbet. Vita blixten kunde vi lita på, så den fick sköta transporten.

Hade under natten fått två teorier. Ide ett: Kanske man inte skulla påverka larmfunktionen om man använde service nyckeln. Sen gäller det att hitta den också. flera hoppsa steg. Provade servicenyckeln. Ingen skillnad mer än att batteriet hade återhämtat sig något så att nu tickade det inte, utan det tutade i stället. Säkert mycket uppskattat från grannarna kl 05:45.

Ide två: Koppla loss minuspolen. Med följd att alla koder och inställningar försvinner. Undrar vilken kod radion har? Hittade naturligvis inte radioboken eftersom den var inlåst i bilen. Mera hoppsa steg. Ok beslut fattas. Bära eller brista. Loss med minuspolen. Kopplade på laddaren och se (eller hör) inget larm. So far so good. Men i huvudet fanns förståss tanken. "Vad händer när jag ansluter minuspolen?". Gissa!! Sannolikheten att larmet ska gå igång är rätt stort. Jag kan ju inte heller låsa/ låsa upp med dosan eftersom strömkretsen nu är bruten. Ok. Ladda nu o ta konsekvensen sen.

Plan tre: Blir att rycka säkringen till signalen, men då tappar man också en hel del andra nödvändiga funktioner.
Plan fyra: Leta reda på kabelanslutningarna till signalhornen och var beredd på att rycka dessa.

Efter fem timmars laddning var det läge att prova. Jovisst, gick larmet när jag anslöt minuspolen. Men nu var ju grannarna redan vakna. Jag chansade tog nyckeldosan. Låste, låste upp, låste o sim salabim. Larmet tystnade. Så nu får vi hoppas att vindrutetorkare, spolare, bromasr och avvaktivering av larmfunktionen fungerar i morgon bitti. Anars blir det många hoppsa steg.

Hur gick det då med radiokoden? Jo det ordnade sig och jag fick programera om inställningarna. Färddatorn tappade sina inställningar, men det kommer ju nya.

Denna vecka tar jag bilen med till storstan. Hellan följer med ett par dagar. Hon var ju med vid inflytten, så nu är hon också med vid utflytten från min tillfälliga hemvist.

Hade en förhoppning att få lufta joggingskorna idag. En iskall vind och regn i luften var förutsättningarna. Men jag förlorade med 3-1. Nu hade både vänster örat och näsan gått ihop. Dessutom fick de med sig tarmen som ville ha ideliga tömningar mest hela dagen. Så övriga kroppen fick vacker klara sig utan joggingskor idag också. Hoppas att tjocksskalligheten ger med sig så att det är möjligt att komma igång lite lätt.

I morrn är det behandling 12:45, så vi åker nog så att vi lunchar i Umeå.