Hormoner kontra mål

Då har jag nyttjat min permis dag. Först var i på banken och skrev om ett lån, sedan en tur förbi systemet för påskhandling. Hellan jobbar em, så när jag skjutsat henne till sitt jobb, så passade jag på att hälsa på på mitt jobb. Där bjöds på födelsedagstårta. Supergott. I övrigt såg jobbet ut att må bra!

Efter jobb besöket gjorde jag en tur till Brux sprillans nya fungerande löpband för en liten formtest. Jag blir inte riktigt klok på hur min hormonfråvaro reagerar. Fick ju en ny depåspruta för två veckor sedan. Styrketräningen går bra. Där presterar jag nästan max utan bekymmer och ingen träningsvärk. Under en tidigare period funkade vissa muskelgrupper men inte andra. Nu verkar hormonfrånvaron istället hittat mina löpar receptorer.

Har ju återigen ett mål att kunna klämma milen på 50 min under detta år. Har på löpband legat på 52.40 så det borde ju vara möjligt. Vid de senaste utomhusjoggarna har benen sagt ifrån ordentligt vid uppförsbackar. De blir blytunga. Har jag någon gång försökt driva upp farten något så krampar det antingen i något lår eller någon vad. Alternativet är att magen exploderat. Försök att springa och knipa!! Har därför kört stillsamma ej alltför långa pass de senaste veckorna. Tänkte därför att det kunde vara läge att prova ett intervall pass inomhus idag. Då är det ju vare sig långt till toan eller till att avbryta.

Har jag tänkt mig en miltid på 50, så bör ju intervallen ligga tydligt under 5min/km. Valde idag att ta 2 km uppv i stegrande fart från 6 till 5.30 tempo. Känns väldigt lusigt, så jag la på 3 % lutning. Tänkte mig 3 min intervaller i 5 min tempo, dvs 600m, helst 6 st och med något stegrande tempo för att kunna avsluta med 4.40 på sista. Normalt borde jag klara detta med 2 min vila, men jag bjöd på 3 min lätt jogg mellan intervallen så jag skulle vara säker.

Första går alltid tungt. Andra kändes hyfsat bra. Drog ned lutningen till 2%. Tredje "dog" jag nästan, fick gå 1 min på mellanjoggen. Därefter följde 2 st 400 m, dvs 2 min, helt omöjligt att fortsätta ytterliggare 1 min. Prom i mellan jogg. Avslutade dock med en 600 men i stegrande tempo från 5.30 till att sista 200 kunna ligga på 4.30.

Med tanke på den avtagande orken så får jag nog sätta upp ett delmål att under hormonperioden inte tappa miltiden till mer än 60 min, annars blir det nog svårt att nå mitt årsmål. Sen vet jag ju inte hur det går om två månader för då byter jag troligen hormon, då kanske det blir etter värre.

I övrigt var det skönt att få sova i sin egen säng en natt. Nu är det dags för Så ska det låta- undrar ni hur det ska låta så är det Så, det ska låta.