Skratte-verket

Håller med Linnea om att det kanske är ett tålamodstest från Skratteverkets sida. På nåt sätt så finns de ju till för att alla ska ha det bra, när man betalat skatt och gjort rätt för sig. Men om de ändrade inriktning, så att de bara kom med bra och roliga nyheter, som ett Skratteverk ska göra, så skulle ju alla bli mycket gladare. Gladare människor tycker det är roligare att arbeta.

När de arbetar mera så tjänar de mer pengar. Då blir de ännu gladare. Då kan man betala skatt. Sedan så lurar Skratteverket oss så att vi betalar in för mycket, men tror att vi betalat in för lite. Då får vi tillbaka pengar och blir ännu gladare och gör av med mera pengar så att andra tjänar ändå mer pengar och betalar ännu mera skatt som de sen får tillbaka mer av än vad de trott så blir de ännu gladare.

Tror bestämt att Skratteverket ska skriva om sin affärsplan och uppdrag. Jag skulle kunna hjälpa dem, som konsult. Ta bra betalt. Betala skatt. Få tillbaka pengar. Bli ännu gladare. Se det funkar..

I dag fick jag mig i varje fall ett Skratt av verket. Kopierade min kopia på deklarationen och tågade iväg till det nya samhällskontoret med gemensam mottagning för Arbetsförmedling, Skratteverk och Försäkringskassan. Möttes redan utanför dörren av några bemannings/utbildningsföretag, som bjöd på kola. Väl inne i lokalen rusade en värdinna fram till mig och frågade om jag ville ha hjälp. "Skratteverket", sa jag. "Då får du slå dig där borta", några få stolar, ca 6 st, som utgjorde samlingspunkt för alla som inte skulle till arbetsförmedlingen. De sex stolarna var upptagna av nio personer. "Finns nån nummerlapp", undrade jag? "Nä de håller reda på vems tur det är", blev svaret. Intresant tänkte jag. Hur går det till. Två diskar med mottagning fanns. En av dem som satt vid den av diskarna som man kunde se, kände jag. En ungdomskärlek! Hon representerade den myndighet som jag inte skulle träffa. Den andra satt bakom en skärm och kunde inte se besöksstolarna. Men båda myndigheterna tar nu emot varandras besök, så att man inte ska behöva träffa så många människor.

Efter ett tag blev bakomskärmdamen ledig. Reste sig upp gick med sitt ärende till en speciell låda dit ärendet lades för förmodad senare handläggning antar jag. När hon återvänt till sin disk sa hon inte helt oväntat. "Jaha, vems tur är det nu?" Jag hade nog inte tur, för det var en annan som reste sig upp och sa att det var hans tur. Förvisso så satt han där före mig, men jag vet ju inte om han hade tur?

Nu började det på bli kinkigt. Hur vet jag om någon annan har mera tur än jag? Kanske menade hon att det skulle vara tur om jag fick träffa den kvinna som jag kände och inte en okänd kvinna. Medan jag funderade blev det tur vid det bordet. Tur var det nog, för då visade det sig att tre personer följdes med samma ärende. Vilken tur, tänkte jag. Nu blev kön kortare. Nästa tur var det två personer på ett bräde. Har nog tur ändå tänkte jag. Då hördes rösten. "Vem är nästa?"

En äldre dam i en av besöksstolarna tittade på mig och frågade "Är det du?" Men jag var ju jag, så det måste varit hon som de syftade på. Så jag svarade bestämt "Nä!"

Efter 20 min kände jag att det var min tur. Kom till damen bakom skärmen. (Alltså inte hon som jag kände). Frågade om jag hade speciell tur eftersom Skratteverket under 3 av de senaste tio åren inte hittat igen min deklaration fast jag lämnat in den. Undrade om det var den turen de menade när de sa; "vem är på tur"? Jag förklarade att eftersom det inte var så ovanligt att mina deklarationer inte åtrefinns, trots inlämnande i god tid, så hade jag en kopia på alla tre deklarationer som jag lämnade in vid samma tillfälle, som var den 23 april kl 13:02. "Så Ni kan gärna få en kopia med alla bilagor till min deklaration", sa jag. Nu trodde hon nog att jag skulle skälla, så hon sa med allra vänligaste röst. "Men oj så beklagligt att det här ska behöva hända just dig". Jag visste inte hur mycket hon menade med det, dvs att det skulle vara mera beklagligt för mig än för nån annan, eller är det bara jag som testas? Nåväl ingen kommentar annat än. "Jag är rätt van nu!".

"Vi kollar ditt personnummer", sa hon vänligt. "Jaha, här ser jag att din deklaration är preliminärt bedömd den 10 juni, men utskicket gick den 8 juni. Så den finns här". Nu visste jag inte om det var tur utan svarade bara, "Jaha!!". "Du vet de som registrerar har så stora högar, visade (tydligt höjden på högen,) som ska registreras att de har nog inte hunnit med innan påminnelsen gick ut". "Nähä", sa jag. Då behöver du ingen kopia?". "Näe, svarade hon, den finns registrerad 10 juni".

Skratteverket kostnader kunde ha minskats, om de hade sett till att den inlämnade deklarationen hade registrerats i tid, eller att de avvaktat med utskicket av brevet med påminnelse, då hade skatten kunnat sänkas och jag hade fått mer i återbäring.

Skulle vara intressant att se kostnaden för det inträffade. Förmodligen har någon dator programmerats att göra ett automatutskick om min deklaration inte registrerats före 8 juni. Varför just 8 juni, om den nu skulle vara inne 3 maj?? Det innebär att någon lagt ned arbetstid på att fundera över vilket datum påminnelsen ska skickas. Sedan har sannolikt någon annat fått i uppdrag att göra ett program för den rutinen. Någon ytterliggare person har lagt in mina uppgifter i systemet. Den fjärde personen tog nog automatutskriften från skrivaren och la den i ett kuvert. Innan det gjordes hade den femte personen bytt patron i skrivaren, som dessförinnan just servats av person nummer sex, som har serviceavtal på den skrivaren och sannolikt är en extern konsult. Denne service tekniker har en chef, nr 7, som skrivit service avtal på skrivaren med nr 8, på skatteverket. Baserat på förutsättningar från inköpet som gjordes på upphandling av nr 9, från skatteverket. Affären slutfördes av försäljaren på skrivarfirman, nr 10. Levererades av annan service tekniker, nr 11. Transporetades från centrallager av nr 12. Hade dessförinnan gått ut leveransorder från nr 14.

Skrivaren förpackad i kartong, av nr 15, rullades ut till truckföraren, nr 16, som lastade den på bilen. Nu ska vi inte räkna person nr 17-42 som monterat skrivaren och tillverkat delarna från personerna 43- 67 som handlat upp och sålt delarna, eller person 68-118, som tillverkat de olika delarna. De ingår liksom bara i konceptet. Förmodligen är en del av dessa icke svenskar och bidrar till att höja våra importkostnader, utan att ge något arbetstillfälle i Sverige. Vi räknar inte heller de som tillverkat trucken eller lastbilen. Inte heller räknar vi alla de som sysselsatts med tillverkningen av bränsle till de båda fordonen eller de som tillverkat den processutrustning som rafinnerat bränslet, eller de som tillverkat de fartyg som transporterat bränslet till Europa. Inte heller räknas alla de oändligt många ingenjörerna som varit med om att konstruera dessa fordon, tankers eller processutrustning. Eller de försäljare runt om i världen sm haft sitt levebröd att sälja alla ingående detaljer.

När det stackars papperet kommit ut ur skrivaren så kom personen, benämd 4 ovan fram och lade det i ett kuvert, som beställts av någon, levererats av någon annan, tillverkats av ytterliggare någon annan, ur en råvara som till viss del består av trä, kalk, m.m i maskiner som tillverkats av några helt andra som liksom de som huggit trädet och transporterat råvaran inte ägnat en minsta tanke på att deras slit och släp. Arbetsskador, jäkt och stress orsakats av någon inte hunnit registrera mian inlämnade handlingar i tid, innan automatutskicket gick ut. Nr fyra som stoppade det i kuvertet hade nog ingen aning om hur många människor som engagerats för att få detta brev till mig.

inte heller hade hon en tanke på att en ytterliggare person skulle transportera detta till postverket, som i sin tur sorterade det och sedan skickade brevet till Stockholm eller Umeå för att det sedan skulle sorteras en gång till tills dess en brevbärare kunde leverera det i min brevlåda 7 dagar efter att det var utskrivet. den stackar människan hade säkert heller inte en tankr på den långa resa som detta lilla brev skulle ta. Inte heller tänkte hon på den bilfabrik som tillverkat postbilen, eller den färgtillverkare som gjort den gula färgen, eller vad den innehåller, eller kostnader för att serva postbilen och alla de verkstäder och utrustningsom behövs för det.

Jag skulle vilja veta vad det onödiga utskicket egentligen kostade totalt sett. När jag fått veta det vill jag ha den summan av Skratteverket för de 7 år av tio som de inte behövt skicka ut påminnelsen. För då har ju den kostnaden inte funnits eller nyttjats. Å då borde den tillfalla mig.

Dessutom har jag inte räknat kostnaden och alla inblandade personer för att jag skulle kopiera, den kopia som jag redan hade och som de inte behövde.

Funderade en stund på om jag skulle framföra denna argumentation, som med blixtens tiodubbla hastighet passerade min hjärna. Men misstänkte att hon kanske skulle kontrollräkna och komma fram till att det blev ändå dyrare, så jag sa bara kort o gott. "Ja, tack då!!

Vilken jäkla tur att man håller landet rullande. Tänk så många som skulle bli utan arbete om jag inte arbetade och deklarerade och lämnade in min deklaraation i tid. så att den kan tappas bort eller registreras försent. kanske är detta ett beslut som fattats av regeringen för att hålla ned arbetslösheten.

I övrig så är Häl-eländet, ganska oförändrat, men glädjande nog inte sämre. Trampe funkade bra för "Fotdjäveln", som Forsberg skulle sagt.

Fredagsvädret ser lovande ut. 10 grader, 10m/s och regn. HÄÄÄrliga sommar. Men i morrn är det torsdag och inget regn.

Idag blir det ingen bild för att jag tror att det skulle förta denna lilla historia. Nu är det fika. Love jo out där.