Dag 25/39 Helgpermis

Ännu en Umeå vecka till handlingarna. Nu börjar ljuset på synas runt hörnet i tunneln, eller vad katten sa när den inte pinkat illa..

Tack Jon för kommentaren. Din analytiska förmåga är importerande. Beträffande näsan o halsen så kan jag meddela att broder Daniel har samma symptom. Men det kanske är bra för hans knä. Ni får ta fram mammas kur med varm svartvinbärssaft kombinerat med esbiratox och späda på med honungsvatten. Själv har det varit rätt många motionspass senaste veckan, så det får bli vilodag idag.

Hade tidig tid idag, närmare bestämt 09:00. Före det så lånade jag ut min lilla dator till vännerna från Övik som blev kvar i Umeå. Behandlingen var snabbt och smärtfritt undanstökat. Som tur är kommer inte besvären vid behandlingen, utan de dyker brådskande upp med jämna intervaller spridda under dygnet. I fastare form på dagen och mer strilande form på natten. I natt blev det bara två sprinklingar. Idag somnade jag inte på behandlingsbordet, vilket jag lyckades med igår. De brukar uppmana till total avslappning vid kontrollfotograferingen, o jag måste säga att jag nog lyckades hyfsat. Men det gäller att inte vända sig i britsen och trilla ur, för fallhöjden är nog närmare 150 cm.

Planen fr dagen var att åka buss hem och satsa på 9:40 turen. Men turen blev istället att jag vid frukosten träffade på en man från Örnsköldsvikstrakten som hade egen bil och erbjöd mig skjuts. Helt perfekt. Fick dessutom skjuts ända till kortis, där vita blixten stod och väntade. Svängde förbi Volvo o nyttjade en rabattkupong i samband med oljeköp. Hem packade upp, fixade lite lunch, betqlar lite räkningar och gick igenom posten. Konstigt att man måste betala räkningar fast det inte kommer in några pengar. Ännu inget hört från Försäkringskassan. Har heller inte fått betalt för senaste reseräkningen.

Otroligt mycket snö har försvunnit denna vecka. Snart är hela altanen snöfri. Även en stor del av allmänningen har ändrat färg från vit till grönaktig.

Hämtar snart Hellan som slutar 16:00. Får se vad hon säger om mina nya kompositioner i veckan. Halsbandstillverkningen har gått i stå pga materialbrist.

Man kan inte undgå att förundras över landstingens reseersättningspolicy. Jag har tidigare ondgjort mig över den låga milersättningen. Men att åka taxi verkar inte va någon kostnad för landstinget. Vi har en kollega på hotellet som åker taxi till och från bostaden varje fredag och måndag i 8 veckor. I och för sig inte helt ovanligt. I detta fall är det 60 mil!!! Enkel resa!!! Mitt förstånd är inte i stånd att förstå hur resepolicyn ser ut. Kanske man skulle lämna ett litet förslag så att pengarna skulle kunna nyttjas till vård, personal och utrustning och inte utgöra en stödform till transportnäringen.