Dag 21/39 Frågan är om det är Foppa eller ostraffbart

Ny vecka, nya insatser. Dagen utvecklade sig till de många mötenas dag.

Började med att jag i gryningen mötte min kära Helen. Alltid lika kärt möte. Vi konstaterade att som vanligt hade helgen gått alldeles för fort. Fick skjuts till bussen, som avgick kl 08:00.

Redan i busskön träffade Hellan en bekant som också skulle till Umeå. Hade turen att få sitta med henne och vips var bussen framme i Umeå. Hann med ett toabesök på den gungande bussen. Lika spännande varje gång, men den trängande nöden tar ingen hänsyn till detta.

Till Björken. Packade upp. Fick meddelande om att ytterliggare en bekant från Nordmalingstrakten vistas i Umeå för hjärtproblem.

Strålningsdags 11:15 i nytrimmad maskin. Gick bra. Fick tid i morgon kl 13:15 och tid för engångs strålning av brösten 13:30!!! Märkligt för det gjorde jag före påsk!! Hmm sa personalen, vi hittar ingen notering. Undrar om jag fick någon annans behandling och att denne isåfall blivit utan. Får redas ut i morrn.

Sedan träff med läkaren som jag träffade i onsdags. De hade diskuterat min begäran om skelettröntgen och ansåg att det inte borde vara någon risk för spridning, men eftersom jag är orolig och vill ha ett besked så har de beslutat att skriva en remiss så att jag får utföra den under tiden jag är här för behandling. Det är lite pirrigt. Hoppas att beskedet blir att de inte hittar något. Annars blir det lite uppförs och vi får göra ett omtag. Det känns ändå positivt att jag får göra undersökningen.

Vid lunchen träffade jag bekanta från Örnsköldsvik som för närvarande vistas på hotellet. Precis när vi avslutat ätandet så gick brandlarmet. Spännande. Övning eller skarpt läge?? Branddörrarna stängdes. Vi begav oss till foajen. Ingen större panik, men personalen arbetade intensivt. När brandbilarna kom gick vi ut på gården. Så småningom visade det sig att någon rökt på rummet och på så sätt löst ut larmet.

Det vackra vädret lockade till promenad. Tog en runda runt området och satte siktet på den nya onkologibyggnaden. Byggnaden har hittils benämnts byggnad 27. Nu heter den helt logiskt Q. Lyckades ju komma dit via kulverten förra veckan. Nu hittade jag den yttre huvudentreen, som inte hade några skyltar. Inflyttningen har börjat. Jag försökte se ut som ett flyttkolli och gled in.

Tjusigt värre. Luktar nytt. I samma byggnad kommer även barnavdelning och kvinnoklink att finnas. Hann upptäcka en stort lekland på en innergård. Öppet i flera våningar vid entreen ger ett luftigt intryck. Cafe i nedre planet.

Nästa utmaning var att invändigt hitta tillbaka till Centralhallen. Borde vara lätt eftersom det fanns en skylt som pekade ut riktningen. Mina fasta steg ledde mig in i ett rum där alla dörrar var låsta!!! Som tur var gick dörren jag just kom in genom att öppna. Jag hade definitivt inte hamnat i Centralhallen. Tog en annan dörr och gick en krok och förstod att jag befann mig på ett område där lösa kollin eller patienter inte borde finnas. Försökte se bestämd och målmedveten ut och kämpade mig vidare förbi åtskilliga hänvisningsskyltar. Ingen sa Centralhallen. Började undra var jag skulle hamna? Kanske på nån undersökning eller i något klädskåp.

Så småningom hittade jag en skylt märkt E, viket jag antog skulle leda mig till trapphus E o därifrån hittar jag. Fullträff. Med raska steg kunde jag närma mig Centralhallen innan någon hunnit fatta att jag snabbt som en kobra löst hemliga labyrinten.

Blev än med konfunderad när jag på vägen mot Centralhallen hittar provisoriska skyltar som visar vägen mot Q via E. Hur tusan kommer man den riktiga vägen och inte kobravägen? Den spännande utredningen fortsätter om någon dag.

Ute i luften såg jag en kvinna från hotellet med en lapp i handen, så jag frågade om hon sökte nåt? Som väntat sökte hon den nya onkolog mottagningen. Jag som var väl orienterad i den yttre terränglådan ledsagade henne till den yttre huvudentreen till onkologen. Eftersom jag nyss varit där så klev vi världsvant in genom entreedörren. Där mötte vi två damer som också hamnat i det låsta rummet, givit upp och tog den yttre terränglådan tillbaka. Jag lämnade damerna och fortsatte min promenad runt området.

Vid norra entreen träffade jag en bekant från studietiden i Umeå. Våra vägar har via våra arbeten korsats vid några tillfällen. Han höll just nu på att byta jobb. Dessutom hade han opererats för blåscancer. Vi betraktade våra öden och beslutade att gilla läget och att än hade vi mycket outrättat på planeten och siktar mot nya mål.

Hann med 30 sek marginal till eftermiddagsfikat, som jag fick ta tillsammans med en dammsugare.

Vi hade beslutat en date i motionsrummet före middagen. På vägen dit passerade jag onk sköterskan och terapi ansvarig och föreslog en organiserad guidad tur till den den nya onkoligimottagningen. Detta som en ren skyddsåtgärd för att inte Björken skulle tappa bort en massa patienter. Förslaget mottogs positivt och torsdag kl 9:30 blir det gemensam tur för de intresserade.

I morrn är det behandling 13:15. Blir intressant att se hur det är med bröststrålningen. Om det finns någon notering på mig eller om jag vid det tillfället var någon annan. Onsdag är det rundtur igen. Passar det med behandlingstiden så åker jag nog med.

En dag med många möten med olika öden. Snart väntar en ny dag nr 22.