Den som väntar på något

Hej igen. Länge sen. I morse påminde sommaren om att den har gjort sin bästa tid för i år. +7 grader vid uppvaknandet. Vilken tur att jag hittade ett lunchärende så att det inte behövde bli fingervantar på Trampe, utan att jag hade ursäkt att ta bilen.

Jaha! Skulle passa med en semester resume. Chansen är över 100 % att jag glömmer nåt. Några stolpar av minnesvärt. Ingen ambition på något heltäckande, men några fragment.
- Jons överrasknings påhälsning innan ens min semester började. Kul.
- Adaptern till bredbandet lämnade in efter mindre än ett års användning. Prima grejor. Jon fixade en ny på garantin. Bra jobbat. Dessutom en överraskningslunch.
- Semestern inleddes på en torsdag. Tjuvstartade med kompledigt på onsdag.
- Planerad tidig avresa onsdagmorgon till Västerås dit Jon fick följa på sitt Domsjöbesök. Den blå ville annat. Den bromsade sig fram till Statoil, där vi kunde grilla korv på bakfälgarna. Hem igen! Hissa bil. Knacka trumma. Snurra hjul. Ringa Volvos snabbservice. (Det är inte det snabbaste!!!). Tur. "Kom direkt, hinner du före kunden jag väntar på tar jag dig före", sa volvo. Racerfart genom stan med tunga bakhjul. Jon skuggade med den Vita förföljarbilen. Tur igen! Hann före den sena kunden. Fick akuthjälp att släppa på vajrarna och justera in backarna. "Kör utan handbroms tills du är tillbaka", sa volvo. Då kom den sena kunden, som visade sig vara min chef. Bra timat. Kom iväg 2 timmar efter planen.
-Resan gick smärtfritt. DB o Andie mötte upp utan för sin nya bostad. Bära in grejor. Skönt att vara framme.
- Blev några nätter och en tapetserad vägg hos DB o Linda. Mycket trevlig lägenhet i bra läge. Kanonväder.
- Nästa stora intryck blev Power Meet. Många bilar var det. Huvva vilka timmar som lagts ned. Lite overkligt att man blir blase på att se 100 tals Bel Air som rullar förbi. Eller 6 värsting mustanger i rad. Vilket väder! Vilken Folkfest! Vilket minne! Helt otroligt. Trodde inte att man kunde bli less på att se jänkare, så jag blev inte less, men har fortfarande svårt att fatta.
- Omgruppering till Linnea. Hade ännu varmare sovrum. Närapå lite svårt att sova. Förstod varför när vi kom hem. Vi hade + 29 i sovrummet och det var svalt!!
- Hade ressälskap med DB, Linda o Andie upp. Mkt varmt. Andie blev badhund i Tönnebro.
- Hade jättefin 1,5 vecka i Övik med vårt främmande, som innhöll många upplevelser. Mest spektakulärt när Daniel blev kattakerad (attakerad av katt), vilket resulterade i 4 hål i tummen och besök på akuten. Nödproviantering på akutens parkering. Andie fick egen korvlåda.
- Jeppe kom hem. Marknad i Nordmaling. Bilputs. Sara kom några dagar senare. Fick hjälp att räta upp cykelförrådet. 5 billass till Må. Städade Frigge. Jeppe o Sara drog till Sörfjärden. Tur att jag fick hjälp med Cykelföråd o Frigge.
- Helen började arbetsträna.
- Fick repa AC i den blå. Fick jaga volvo åtskilliga gånger för att slutföra bromsrepet. Byte av vajrar innebär demontering av mittkonsolen och baksäte. Smidigt. 3700:- för vajer byte. Vajjert jobbat. Tog närmare tre veckor att få tid på snabbservicen. men nu finns handbroms i alla fall.
- Riktade upp Frigge och gjorde ny brolösning. Lätt demonterbar.
- Linnea, Chai och katterna kom på besök. Vädret var betydligt sämre. Varmt o blött. Blev lite bilvård, oljebyte o en del löpning. Hann med en resa till långed/nordmaling/orrböle. Kul med besök.
- Sabrina kattens hemresa med bajs i boet o kiss i brallan, var en oväntad upplösning på semestern.
- Arbetet har börjat. Rutinerna börjar infinna sig.
- Knäna är stela. Hälsenan ömmar. Lock i öronen. Löpningen är seg men jag tjurar på.
- Vädret har varit fantastiskt. Sommaren alltför kort. Har hunnit ägna mycket tid åt nära och kära. Känns lite tungt att det är 47 veckor till nästa sem.
- Vardagen börjar. Jeppe o Sara passerade på sin väg till Luleå. DB har börjat sin nya utbildning idag. Hellan går upp till 75% nästa vecka. Linnea har några semesterdagar kvar. Allvaret rullar igång på mitt jobb.
- resumen är inte fullständig, för då skulle det ta fem veckor att skriva, men några minnen finns i alla fall kvar.
Jag är oerhört tacksam för de fina dagar jag fått tillbringa med mina nära och kära denna sommar. Minnet av dessa dagar gör att de kommande 47 veckorna kommer att flyga iväg och när de gått vet man nog inte vart de tagit vägen. Längtar tills att jag får träffa er igen.
På återhörande.